Ida Hansson
Efter månader av intensiva strider i Kursk riktar nu Ryssland om fokus mot nya fronter.
Ryssland har börjat flytta stridserfarna förband från Kurskregionen till gränsområden vid Charkiv och Belgorod. Det sker efter att Ukraina i praktiken förlorat stora delar av de områden man tidigare återtagit i Kursk. Men vad det betyder för kommande strider råder delade meningar om.
Joakim Paasikivi, svensk militäranalytiker, manar till försiktighet i tolkningen.
– De ryska krigsmålen är oförändrade, när de kan frigöra trupper från något ställe sätter de in dem någon annanstans, säger han enligt Expressen. Han påpekar också att Ukraina samtidigt omgrupperat från Kursk och att mycket av informationen präglas av ”mycket brus”.
Den nya verkligheten – krigets taktik har förändrats
Sedan 2022 har både Ukraina och Ryssland kraftigt intensifierat sin användning av drönare, vilket har förändrat förutsättningarna på slagfältet. Enligt Paasikivi har det lett till att större pansaranfall blivit ovanliga, då synligheten ökat och risken att upptäckas och bekämpas omedelbart blivit betydligt större. Han menar att Ukraina tydligt anpassat sin taktik efter detta genom att satsa på lättare fordon och mindre enheter.
Paasikivi hänvisar också till videomaterial från frontlinjen som ofta visar hur flera ryska stridsvagnar och stridsfordon brinner efter att ha slagits ut – ett mönster han menar är återkommande.
Även om en storskalig offensiv från någon sida just nu verkar osannolik, flaggar Paasikivi för att den ryska aktiviteten i Donetsk kan vara ett större hot än Charkiv.
Internationell oro – strategiska begränsningar
Michael Clarke från brittiska Sky News säger att Ryssland kanske inte har resurser till en fullskalig ny offensiv: ”Jag tror att Ryssland har använt upp de styrkor de kunde ha haft för en strategisk offensiv”.
Paasikivi instämmer i att chanserna till stora genombrott är små.