Mimmo Wiestål Fischetti
De finns i salladsdressingar, stekpannor och skafferier världen över – men fröoljor som solros- och rapsolja har blivit måltavlor i sociala medier. Kallas för ”giftiga” och anklagas för att orsaka allt från diabetes till cancer. Men vad säger vetenskapen egentligen?
Från kökets hjälte till hälsobov?
Rapsolja, solrosolja och andra fröoljor har länge varit standard i många hushåll. De används i matlagning, bakning och som salladsdressing. Men på senare tid har de hamnat i skottgluggen. Kritiker kallar dem för ”de hatade åtta” och kopplar dem till hjärtproblem, inflammation och till och med cancer.
Så vad ligger bakom denna oro? Många pekar på innehållet av omega-6-fettsyror – en typ av fleromättat fett vi behöver, men som vissa menar kan leda till kronisk inflammation om vi får i oss för mycket, det skriver BBC.
Omega 6 – farligt eller nyttigt?
Det finns en seglivad idé om att omega-6 kan öka risken för hjärtsjukdom och cancer genom att trigga inflammation. Men enligt professor Dariush Mozaffarian vid Tufts University visar ny forskning det motsatta – omega-6 bildar också antiinflammatoriska ämnen i kroppen.
En omfattande amerikansk studie följde över 200 000 personer i upp till 30 år. Resultatet? De som åt mer växtoljor – inklusive fröoljor – löpte lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom eller cancer. De som i stället åt mer smör löpte högre risk att dö under samma tidsperiod.
Omega 6 kontra omega 3 – obalans i fokus
En vanlig invändning är att vi får i oss för mycket omega-6 i förhållande till omega-3, vilket skulle kunna öka risken för sjukdomar. I västvärlden kan förhållandet mellan de två fettsyrorna ligga så högt som 50:1, medan vissa forskare menar att det borde vara närmare 4:1.
En WHO-granskning från 2022 kopplade en hög omega-6:3-kvot till ökad risk för kognitiv nedsättning och tarmsjukdomen ulcerös kolit. Men studien drog också slutsatsen att ett högt intag av omega-6 inte verkar öka risken för dödlighet i stort – även om mer forskning behövs.
Forskaren Matti Marklund från Johns Hopkins menar att lösningen inte är att minska omega-6, utan snarare att öka omega-3-intaget. Båda typerna av fett har viktiga hälsofördelar.
Hur tillverkas fröoljor – och spelar det någon roll?
Till skillnad från exempelvis olivolja utvinns fröoljor ofta genom kemisk process med hjälp av lösningsmedlet hexan. Det låter kanske oroande, men forskare menar att hexan försvinner i efterbehandlingen och inte finns kvar i den färdiga oljan.
Vill man undvika processen helt kan man välja kallpressade oljor – men de är dyrare och inte lika vanliga i butikshyllan.
Kan fröoljor påverka cancer?
Nyare forskning har visat att omega-6-fettsyran linolsyra kan spela en roll i tillväxten av den aggressiva bröstcancerformen TNBC (triple negative breast cancer). I labbstudier har man sett hur linolsyra hjälper cancerceller att växa.
Men forskarna bakom studien betonar att omega-6-fetter ändå är livsnödvändiga och att resultaten inte innebär att alla bör undvika dem. Det handlar snarare om hur vissa cancertyper utnyttjar näringsämnen – något som kan öppna för framtida behandlingsmetoder.
Vilken fröolja är bäst?
Alla fröoljor är inte lika välstuderade. Rapsolja och sojabönolja har fått mest uppmärksamhet i forskningen, och visar genomgående positiva effekter på kolesterol, blodsocker och insulin.
Mozaffarian menar att rapsolja till och med kan ha bättre effekt på kolesterolet än olivolja – ofta hyllad som den nyttigaste av alla oljor. En analys av 27 studier visade att rapsolja sänkte LDL-kolesterol mer effektivt än både solrosolja och mättat fett.
Är fröoljor syndabockar för vår ohälsa?
Så varför har fröoljor fått så dåligt rykte? En del förvirring kan bero på att de ofta förekommer i ultraprocessad mat – som i sin tur är starkt kopplad till fetma, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Men det är sällan oljan som är boven, utan snarare överdriven konsumtion av socker, salt och tillsatser, enligt forskarna.
Slutsats: Ska man sluta med fröoljor?
Nej – enligt majoriteten av forskningen har fröoljor tvärtom positiva effekter på hjärthälsa, blodsocker och insulinkänslighet. De innehåller nyttiga fetter som kroppen behöver, och det finns inget tydligt stöd för att de skulle vara skadliga i normala mängder.
Det handlar mer om sammanhanget de ingår i. En fräsch sallad med rapsolja är inte samma sak som en friterad snackprodukt full med socker och tillsatser – även om båda innehåller fröolja.
Kort sagt: Fröoljor är troligen mer hjälte än hälsobov.