Ukrainas användning av drönare har förändrat det moderna slagfältet, men har den gjort pansarkrigföring föråldrad?
Just nu läser andra
Rysslands syn på markkrigföring omprövas i takt med att konflikten i Ukraina tydliggör den växande betydelsen av obemannade system.
Verkligheten på slagfältet tvingar ryska analytiker att ifrågasätta länge etablerade antaganden om tungt pansar och traditionella styrkestrukturer.
Debatten förs mot bakgrund av ihållande ukrainska drönaroperationer som successivt har urholkat effektiviteten hos stridsvagnar och andra äldre plattformar.
Förändrat militärt tänkande
Enligt Defense Express uppmanar ryska militära kommentatorer i allt högre grad till att överge klassiska pansarformationer till förmån för en omfattande användning av obemannade flygsystem.
Detta resonemang presenterades i en nyligen publicerad analys från Centrum för analys av strategier och teknologier (CAST), som publicerades i den ryska tidningen Kommersant.
Läs också
Analysen betonar att uppnåendet av ”drönaröverlägsenhet” numera har blivit avgörande innan offensiver inleds eller omstritt territorium hålls. Enligt CAST spelar obemannade system nu en avgörande roll för spaning, målangivning och samordning av bekämpning.
Framsteg inom miniatyrisering, artificiell intelligens och massproduktion gör det möjligt för svärmar av lågkostnadsdrönare att verka över flera nivåer av slagfältet.
Som svar på detta väntas elektronisk krigföring och motåtgärder mot drönare bli centrala pelare i framtida militär planering.
Globalt skifte i fokus
Under kriget i Ukraina har drönarkrigföring visat sig vara en central del av modern krigföring, och militära styrkor världen över skyndar nu att bygga upp sina egna förmågor och kapaciteter.
I september 2025 rapporterade CNN att USA visserligen kan ha världens mest avancerade militär, men att landet fortfarande står inför tillverkningsmässiga hinder för att kunna mäta sig med länder som Kina.
Läs också
USA:s armé har också infört utbildningar där soldater får lära sig att bygga sina egna drönare, och efter den inledande teorin lärs de även hur drönare används i praktiken.
Tidigare denna månad meddelade dessutom Sverige en investering på fyra miljarder kronor för att stärka sina drönarförmågor.
Kostnader och begränsningar
Även ekonomiska påfrestningar präglar debatten. CAST noterade att långvarigt höga försvarsutgifter kan bli svåra att upprätthålla, särskilt i takt med att Ryssland har svårt att få fram vapensystem av nästa generation.
Organisationen pekade på misslyckandet för projekten Objekt 195 och Armata att leverera en modern stridsvagn, vilket har lämnat militären beroende av uppgraderade T-72- och T-80-modeller. Liknande frågor väcks även kring attackhelikoptrar och tungt artilleri, som är kostsamma i drift och allt mer sårbara.
Defense Express rapporterade att trots analysen förblir delar av Rysslands militära ledning tveksamma till att fullt ut omfamna drönare som den främsta kraftmultiplikatorn.
Läs också
Samtidigt fortsätter Ukraina att bygga ut sina obemannade förmågor.
Källor: Defense Express, Kommersant, CAST, Ukrainas militära underrättelsetjänst, United24Media, CNN, Sveriges regering