Mattias Svensson
Samtidigt som världen präglas av väpnade konflikter och ökade stormaktsmotsättningar har kärnvapenstaterna kraftigt ökat sina investeringar.
Kriget i Ukraina, konflikten i Gaza, spänningarna på Koreahalvön och motsättningarna i Kashmir – samtliga konfliktzoner där kärnvapenmakter är direkt eller indirekt inblandade. Det är i detta osäkra säkerhetsläge som världen nu ser en dramatisk ökning i utgifterna för kärnvapenarsenaler.
– Det finns flera konfliktzoner i världen som kärnvapenmakter är involverade i. Och det är problematiskt och anledningen till att risken är så mycket högre än tidigare, säger Susi Snyder, programkoordinator vid Ican, till TV4 Nyheterna.
Den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (Ican) har publicerat en ny rapport som avslöjar att de nio kärnvapenländerna tillsammans spenderade över 100 miljarder dollar under 2023 – nästan 10 miljarder mer än året innan.
– Det är en enorm ökning och mer än vi sett dem spendera tidigare. Kostnaden för kärnvapen och kärnvapenarsenalerna skjuter i höjden, konstaterar Snyder.
USA dominerar statistiken och står ensamt för 56,8 miljarder dollar – mer än alla andra kärnvapenmakter tillsammans. Därefter kommer Kina, Storbritannien och Ryssland. Totalt motsvarar deras satsningar mer än 25 gånger FN:s årliga budget.
Men kostnaderna slutar inte där. Utöver sina egna territorier har både USA och Ryssland placerat ut kärnvapen i andra länder, något som sker utan transparens om vad det innebär ekonomiskt för värdländerna.
Enligt Ican är det här den allvarligaste situationen på decennier – risken för kärnvapenanvändning är nu den högsta sedan kalla kriget.