Ida Hansson
Förtroendet för politiker är lågt – och sprickan mellan väljare och valda växer.
När 61 procent av svenskarna upplever att politiker inte litar på dem som väljare, väcks frågan: Hur ska demokratin då kunna stå stabilt? Endast en fjärdedel tror i dag att politiker faktiskt har förtroende för folket. Torbjörn Sjöström, vd för Novus, beskriver det som ett ömsesidigt förtroendeproblem.
– Här har vi kommunicerande kärl. Om du känner att politikern inte litar på dig eller tar din röst på allvar, då litar du heller inte på politikern, säger han.
Undersökningen, som genomförts på uppdrag av TV4 Nyheterna, visar en tydlig förändring från förra året då 39 procent ansåg att demokratin var hotad. I år har andelen ökat ytterligare.
Förtroendekrisen är särskilt tydlig bland väljare med sympatier för Sverigedemokraterna. Många i denna grupp har länge upplevt att deras röst inte räknats fullt ut, särskilt efter decemberöverenskommelsen och januariavtalet.
– De har ju sett tidigare att deras röst aktivt inte räknas. Så blir det en tydlig signal mot demokratin, säger Sjöström och tillägger att SD:s utanförskap i regeringsbildningen trots dess stöd i riksdagen fortfarande upplevs som provocerande för många.
När det gäller hoten mot demokratin pekar flest svenskar på utländska påverkansoperationer och spridning av desinformation (43 procent). Därefter följer kriminalitet (35 procent) och okunskap om samhället (25 procent).
Sjöström nämner flera händelser som skakat svenskarnas bild av demokratins stabilitet.
– Man blir påmind om amerikanska valet. Där ser vi att demokratin monteras ner ur ett svenskt perspektiv. Det är väldigt mycket hat, hot och påverkansaktioner från stater, till exempel ända sen koranbränningarna och Natoansökan. Vi blir hela tiden påminda om hur skört det här är.
Enligt honom måste politiken återvända till sitt grunduppdrag – att lösa problem.