Europa räddade NATO – men vad händer nu?

Försvarslöftet till Trump var bara början

När Europas ledare i veckan samlades i Haag för NATO-toppmöte gick de med på ett historiskt löfte: att höja sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP fram till 2035 – något som Donald Trump länge tryckt på som en förutsättning för fortsatt amerikanskt stöd, det skriver Politico. 

Men nu när försvarsprocenten är satt, börjar det verkliga jobbet. Tyska förbundskanslern Friedrich Merz sa det rakt ut:
– Pengarna löser inte allt. Det handlar om att bygga verklig kapacitet.

5 för 5: En tyst deal med Trump

Det uttalade målet – 5 procent till försvaret – ses som en tyst överenskommelse med USA:s president: Europa lovar mer pengar, Trump lovar att stå fast vid artikel 5 – principen om gemensamt försvar inom NATO. ”5 för 5”, som det kallas internt.

Efter toppmötet uttryckte Trump sin tillfredsställelse och kallade alliansen för ”inte längre ett lurendrejeri”. Men även om hans stöd nu verkar säkrat, återstår frågan: Hur ska Europa klara av att faktiskt leverera?

Prislappen: Skatter, lån eller nedskärningar?

Att nå målet kräver nya pengar – och det är inte gratis. Det talas nu om:

• Höjda skatter
  
• Nedskärningar i välfärd och utbildning
  
• Nya lån
  

EU-kommissionen hjälper till med ett nytt lånepaket på 150 miljarder euro för försvarsändamål, samt ett separat industriprogram på 1,5 miljarder euro. Men mycket av detta sker först från 2027.

Enligt försvarsexperten François Heisbourg är det i praktiken bara länder som Tyskland, Polen och de baltiska och nordiska staterna som har ekonomiskt utrymme att nå målet. Länder som Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien ligger långt ifrån.

Och längre bort från Ryssland – desto svårare är det politiskt. Spanien protesterade in i det sista.

Motståndet växer – särskilt från vänster

Bara några kvarter från NATO-mötet samlades över 70 vänsterpolitiker, ledda av Italiens tidigare premiärminister Giuseppe Conte, för att protestera mot upprustningen.

– Att nå 5 procent innebär oundvikligen stora nedskärningar i vård, skola, omsorg och investeringar, sa Conte.

Europa vill rusta – men utan USA:s vapen

En annan huvudfråga är hur Europa ska använda de nya miljarderna. Många vill se mindre beroende av amerikanska vapensystem. Men det är lättare sagt än gjort.

Europa har i dag en splittrad försvarsindustri. Försök till gemensamma projekt har ofta misslyckats. Danmark, som snart tar över EU:s ordförandeskap, vill under sin period samla medlemsländerna för att identifiera gemensamma försvarsprojekt.

Czechiens president Petr Pavel sa det tydligt:
– Inget enskilt europeiskt land kan bygga hela kapaciteten själv. Vi måste tänka större – och samarbeta.

Färre amerikanska trupper i Europa?

Frågan som ingen riktigt vågar prata om högt: Hur länge stannar USA:s soldater i Europa?

En ny översyn av USA:s militära närvaro pågår just nu – ledd av Pentagon och Trumps Kina-fokuserade rådgivare Elbridge Colby. Enligt försvarskällor kan den leda till att uppemot 20 000 amerikanska soldater – som skickades hit efter Rysslands invasion 2022 – dras tillbaka.

Länder som Litauen vädjar om att de ska få stanna:
– Soldaterna är en nyckel för att avskräcka Ryssland, sa försvarsminister Dovilė Šakalienė.

Men i nuläget vet ingen vad som händer. På frågan om någon dialog om USA-trupper pågått svarade Frankrikes president Emmanuel Macron:
– Nej.
Och med ett snett leende tillade han:
– Det vore trevligt att veta.