Johanna Ekman
EU-kommissionens tillbakadragna förslag om greenwashing blev en symbol för den allt djupare klyftan inom EU:s klimatpolitik. Efter högerns framgång i EU-valet har klimatmålen ifrågasatts – och nu varnar flera partigrupper för en politisk kris.
När EU-kommissionen i våras drog tillbaka sitt förslag till lagstiftning om greenwashing väckte det skarp kritik. Förslaget, som syftade till att förbjuda vilseledande miljöpåståenden från företag, stoppades med motiveringen att det skulle bli för dyrt och krångligt att genomföra. Beslutet togs av kommissionen med Sveriges miljökommissionär Jessica Roswall i spetsen – ett drag som upprörde flera partigrupper i Europaparlamentet.
– Vi står på randen av en enorm politisk kris, sa Valérie Hayer, ledare för den liberala partigruppen Renew Europe, och menade att kompromissen med högern hotar det parlamentariska samarbetet.
Samtidigt har klimatmålen som helhet hamnat under press efter högerpartiernas ökade inflytande i och med valet till EU-parlamentet 2024. Den största partigruppen, EPP, där bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, anser att ambitionerna i klimatpolitiken är för långtgående, rapporterar SVT.
I våras gick EPP-ledaren Manfred Weber till angrepp mot EU:s klimatstrategi i ett tal i parlamentet:
– Ett konkurrenskraftigt Europa kan inte begränsa och förbjuda teknologi, förklarade han och pekade på att The Green Deal riskerar att undergräva EU:s tillväxt och globala konkurrenskraft.
EU:s långsiktiga mål är att unionen ska bli klimatneutral till år 2050, vilket är kärnan i The Green Deal som antogs 2019. Ett viktigt delmål för 2040 presenteras nu av kommissionen – försenat sedan i våras på grund av medlemsländernas oenighet.
