Estland i skottlinjen: Oro för rysk aggression växer – splittringen ökar inom landet

En tryckkokare av oro – under ytan

I takt med att kriget i Ukraina fortsätter att prägla Europas säkerhet, växer även spänningarna i ett annat Natoland i Rysslands närhet: Estland. Där har relationen mellan etniska ester och den stora ryska minoriteten blivit allt mer ansträngd.

– Det är som ånga i en vattenkokare – du ser den inte, men en dag kan den explodera, säger Artjom Dmitrijev, en rysk medborgare som bor i Estland, till The Economist.

Många i landet befarar nu att Estland kan bli nästa testområde för Rysslands maktambitioner – och för hur långt Natos skydd verkligen sträcker sig.

Arvet från Sovjettiden skaver

Efter Sovjetunionens fall 1991 blev Estland åter självständigt, och har sedan dess kämpat för att radera spåren av den ryska ockupationen. Men det är inte enkelt i ett land där omkring 25 procent av befolkningen är ryssar.

Relationen till Ryssland har länge varit spänd, men blev ännu mer infekterad efter annekteringen av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022. Då använde Vladimir Putin den ryska minoriteten i östra Ukraina som svepskäl för militär intervention – något som väcker obehagliga paralleller i Estland, skriver TV4 Nyheterna. 

Reaktioner mot rysk påverkan

Till skillnad från Ukraina har Ryssland haft svårt att mobilisera sin diaspora i Estland. Det beror mycket på landets tydliga signaler: pro-ryska aktiviteter kan leda till utvisning. Myndigheterna har även valt att öppet avslöja misstänkta konton och aktivister på sociala medier.

Samtidigt pågår en bred avveckling av allt som påminner om Ryssland. Under de senaste åren har estniska myndigheter förbjudit ryska medier, rivit sovjetiska monument och stoppat rösträtten för ryssar i lokalval. 2025 kopplade landet bort sig från det ryska elnätet, och från 2030 får undervisning endast ske på estniska.

Även den rysk-ortodoxa kyrkan kan komma att frikopplas från Moskvapatriarkatet – ett symboliskt men viktigt steg.

Ett folk i kläm

För många ryssar i Estland har förändringarna inneburit en identitetskris. På tre decennier har de gått från att vara den politiska eliten till en marginaliserad arbetarklass.

– Måste jag dölja mina ryska rötter för att passa in?, frågar sig Marianna Makarova.

Få vill prata politik öppet. Många bär på en tyst oro. Balansen mellan integration och misstänkliggörande är skör.

Nato-medlem – men ändå utsatt

Estland må vara medlem i Nato sedan 2004, men geografin gör landet sårbart. Det är litet, platt och saknar djup – vilket innebär att en rysk invasion snabbt kan få fäste.

USA:s sviktande engagemang under president Donald Trump har dessutom skakat om den europeiska försvarsbalansen. I Estland växer frågorna: Kommer hjälpen verkligen i tid?

– Många är oroliga, särskilt äldre människor. De undrar: var finns skyddsrummen?, säger Tallinns borgmästare Jevgeni Ossinovski.

Rustar för det värsta

Estland har svarat med att rusta upp i rekordtakt. I år satsar landet hela 5,4 procent av sin BNP på försvaret – långt över Natos krav. Fler utländska trupper har också stationerats i landet, och stödet från andra Natoländer är starkt.

Men i bakgrunden kvarstår frågan: Vad händer om Estland blir nästa frontlinje? Och hur långt är väst berett att gå – om tryckkokaren verkligen exploderar?