Mimmo Wiestål Fischetti
Så omformade Danmark debatten om migration i hela Europa.
Danmark har på bara några år gått från att betraktas som ett svart får inom EU till att ses som vägvisare. Genom att kombinera en av Europas stramaste migrationslagar med progressiv retorik, har landet omdefinierat hela spelplanen – och nu följer andra efter.
”Äntligen”, säger statsministern
När Danmarks statsminister Mette Frederiksen talade i Europaparlamentet i juli, gjorde hon det med en känsla av triumf, skriver EuroNews.
– Det som länge varit mainstream bland våra väljare är nu också mainstream bland oss politiker. Äntligen, sa hon.
Hennes migrationsminister Kaare Dybvad uttryckte sig ännu tydligare i en intervju med Euronews:
– När jag började för tre år sedan var det bara Österrikes minister som stödde våra idéer. Nu är det många fler.
Från temporärt skydd till outsourcing
Danmarks omläggning av migrationspolitiken började efter krisen 2015–2016. I stället för permanenta uppehållstillstånd prioriterades tillfälligt skydd och självförsörjning. Målet: att minska beroendet av välfärden och få ut fler på arbetsmarknaden.
Kontroverserna lät inte vänta på sig. Danmark var först i EU med att klassa delar av Syrien som ”säkra” och därmed dra in hundratals flyktingars uppehållstillstånd. Än mer uppmärksammat blev avtalet med Rwanda 2021 – en plan att skicka asylsökande dit för att vänta på beslut. Idén kritiserades hårt och stoppades, men visionen levde vidare.
I stället flyttades blicken mot Bryssel.
Danmark trycker på – och får med sig fler
När EU:s nya migrationspakt klubbades igenom i maj 2024, var det en historisk kompromiss. Men Danmark nöjde sig inte. Tillsammans med 14 andra länder krävde man att EU skulle börja arbeta aktivt för att outsourca asylprocesser – alltså att hantera dem utanför Europas gränser.
I oktober kom den verkliga vändpunkten. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gav sitt stöd till idén om mottagningscenter utanför EU, något som tidigare varit otänkbart. Kort därefter lade kommissionen fram ett lagförslag som möjliggör avtal med tredjeländer – med ekonomiska morötter som lockbete.
Och just när lagen nu ska förhandlas färdigt, har Danmark tagit över det roterande EU-ordförandeskapet. Ambitionen: få igenom en uppgörelse före årets slut.
”coalition of the willing”
Enligt Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen är målet tydligt.
– Vi har en tuff linje mot illegal migration – och den fungerar, sa han nyligen.
Stödet växer. Länder som Italien, Nederländerna och Tyskland har redan anslutit sig till gruppen som vill driva frågan. Men detaljerna är fortfarande få. Det saknas budget, logistik och framför allt: mottagarländer.
Italiens avtal med Albanien har hittills kostat 74 miljoner euro – för att ta emot ett par hundra migranter. Ändå ses det som ett pilotprojekt för framtida EU-modeller.
När vänstern går åt höger
Det som gör Danmarks linje så uppseendeväckande är att den drivs av Socialdemokraterna – ett parti som i övrigt är progressivt i frågor som klimat, jämlikhet och HBTQ-rättigheter.
Statsminister Frederiksen är en av få socialdemokratiska ledare som överlevt Europas högervåg. Och migrationspolitiken anses vara en nyckel till hennes framgång.
Migrationsministern Kaare Dybvad säger att andra vänsterpartier borde tänka likadant.
– Arbetarklassen har burit det största integrationsansvaret. Om man representerar låginkomsttagare bör man också förespråka en restriktiv migrationspolitik, säger han.
Humanitära röster varnar: ”Etiskt tveksamt”
Samtidigt höjs kritiska röster. Flyktingorganisationer som Danska Flyktningrådet menar att idén om outsourcing är både dyr, ineffektiv och moraliskt problematisk.
– Att externalisera asylprocesser bryter ofta mot grundläggande rättigheter och fungerar inte i längden, säger Céline Mias från organisationen.
Men för Danmark handlar det nu om att leda – inte bromsa. Oavsett vad kritikerna säger, har landet tagit rollen som arkitekt för nästa steg i Europas migrationspolitik. Och med stöd från flera mäktiga EU-länder ser det ut som om modellen får fäste.
