Ida Hansson
Två gånger om året ägnar vi oss åt ett något märkligt ritual: att ställa om klockan en timme. På våren flyttas visarna framåt, och på hösten bakåt.
Det vi kallar sommartid och normaltid har sitt ursprung i Första världskriget – och det hela kan faktiskt spåras till en enda man.
När och hur vi ställer om klockan
Huvudregeln är enkel: ställ klockan mot sommaren – alltså framåt på våren och bakåt på hösten.
År 2025 sker övergången till sommartid natten till söndag den 30 mars klockan 02.00, då ställer vi fram klockan en timme. Övergången till vintertid (normaltid) sker natten till söndag den 26 oktober klockan 03.00, då vi ställer tillbaka klockan en timme.
Många digitala klockor justerar sig automatiskt, men vissa behöver fortfarande ställas manuellt. Nästa gång vi går över till sommartid är den 29 mars 2026.
Idén föds – redan på 1700-talet
Även om införandet skedde under Första världskriget, kom idén långt tidigare. Redan 1784 föreslog Benjamin Franklin att dagsljuset borde utnyttjas bättre för att spara energi på belysning.
Det var dock inte förrän i april 1916 som kejsar Vilhelm II av Tyskland gjorde slag i saken. Sommartid infördes för att minska bränsleförbrukningen under kriget – och flera andra länder följde snabbt efter.
En historia av fram och tillbaka
Efter Första världskriget avskaffades sommartid i många länder, och i vissa – som i Frankrike – fanns ingen gemensam standard.
Under Andra världskriget tog Tyskland med sig systemet till de ockuperade länderna, däribland Norge. I Storbritannien infördes till och med så kallad dubbelsommartid.
I Norge återkom sommartid på 1950-talet men avskaffades igen 1965 efter politisk oenighet. Först 1980 återinfördes systemet permanent – i linje med resten av Europa.
Sparar vi verkligen energi?
Under krigsåren var energibesparingen tydlig. I dag är det mer tveksamt. I USA har man räknat ut att sommartid bara sparar 0,03 procent av elförbrukningen.
I vissa fall har effekten varit den motsatta. När Indiana införde sommartid 2006 steg elförbrukningen med en procent – minskad belysning kompenserades av ökad användning av luftkonditionering.
Arizona avskaffade sommartid redan 1967 av just den anledningen. Som Forskning.no konstaterar: ”I dag har energibesparing troligen mindre betydelse i industrialiserade länder.”
Hälsa, olyckor – och kritik
Omställningen påverkar sömnrytmen, och studier visar att trafikolykor ökar direkt efter klockomställning. Många experter ifrågasätter därför om det är värt besväret.
Trots det fortsätter vi – åtminstone än så länge – att ställa om klockan två gånger per år. Och vill du komma ihåg åt vilket håll visarna ska vridas? Tänk bara: ”Alltid mot sommaren.”
Olika regler i olika länder
EU:s medlemsländer följer samma datum, men globalt råder stor variation. USA har egna start- och slutdatum, och flera länder använder inte systemet alls.
