Mimmo Wiestål Fischetti
Sjuksköterskor och läkare fastnar i krångliga journalsystem – och patienterna betalar priset.
Gamla datorer, svårnavigerade program och system som vägrar samarbeta. Vårdens digitala verktyg slukar timmar varje dag – tid som egentligen borde gå till patienterna. Nu växer kritiken från både läkare och sjuksköterskor, rapporterar SVT Nyheter.
IT-system som försvårar vården
I stället för att läsa journaler, möta patienter och fatta snabba beslut, sitter vårdpersonal fast framför datorer och klickar sig igenom mappar och menyer. Johan Månflod, specialistläkare inom allmänmedicin, beskriver frustrationen med journalsystemen:
– De känns mer som faktureringsprogram än som ett stöd i vården. Man måste veta exakt var man ska leta – annars hittar man inget alls.
Risk för misstag och dubbelarbete
Rapporter från både Vårdförbundet och Läkarförbundet bekräftar problemen. Läkare hinner inte läsa alla journalanteckningar, vilket ökar risken för felbedömningar.
– Patienter kan ha hundratals anteckningar. Det blir som att spela memory, säger Johan Månflod. Det är lätt att missa något allvarligt, som ett blödande magsår.
30 olika inloggningar – varje dag
En ny rapport från Vårdförbundet visar att sjuksköterskor i snitt tillbringar fem timmar per arbetsdag framför en dator. De kan behöva logga in i över 30 olika system, eftersom systemen inte är integrerade.
– Det är inte rimligt. Vi vill vara med patienterna, inte brottas med teknik, säger Jani’ Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet.
Dessutom är många datorer gamla, skrivare fungerar dåligt och information skickas ibland fortfarande med fax eller CD-skivor.
IT-stress som hotar patientsäkerheten
Problemen är välkända. En statlig utredning från 2024 slår fast att it-stressen i vården är ett växande arbetsmiljöproblem. Bristen på gemensamma tekniska lösningar och standarder mellan regioner är en av orsakerna.
Sabine Koch, professor i hälsoinformatik vid Karolinska institutet, är kritisk:
– Man har inte involverat personalen i utvecklingen. Och man har inte tagit höjd för att olika delar av vården måste kunna prata med varandra digitalt.
Läkare måste ta plats i utvecklingen
Trots frustrationen menar Johan Månflod att vårdpersonal själva också behöver engagera sig mer i utvecklingen av digitala verktyg.
– Ett bra IT-system kan rädda fler liv än ett stetoskop, säger han. Men då måste vi också vara med och påverka hur systemen fungerar.
