Jens Asbjørn Bøgen
Det handlar om en kombination av juridiska, politiska och suveränitetsrelaterade skäl.
Det handlar om en kombination av juridiska, politiska och suveränitetsrelaterade skäl.
Internationella brottmålsdomstolen
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inrättades genom Romstadgan år 2002 i Haag, Nederländerna.
Dess syfte är att åtala individer för internationella brott som folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Från och med oktober 2024 är 125 länder parter i Romstadgan – men vissa framträdande nationer saknas fortfarande på listan.
Framstående icke-medlemmar
ICC kan i regel utöva jurisdiktion över brott begångna av medborgare i stater som är parter eller på deras territorium.
Det är därför inte förvånande att länder som Ryssland, Nordkorea, Kina och Indien inte har anslutit sig till Romstadgan.
Men hur är det med USA?
I princip har hela Europa, liksom Kanada, Mexiko och större delen av Sydamerika, ratificerat Romstadgan.
Men världens främsta västerländska stormakt – Förenta staterna – har inte gjort det.
Så varför inte?
Suveränitetsskäl
USA har länge hävdat att ett medlemskap i ICC skulle undergräva amerikansk suveränitet.
ICC har befogenhet att åtala individer, inklusive statschefer, för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten.
USA oroar sig för att detta skulle kunna ge utländska domare rätt att åtala amerikanska militärer, regeringstjänstemän eller till och med presidenter – utan amerikanskt godkännande.
Rädsla för politiskt motiverade åtal
USA har uttryckt farhågor om att ICC kan användas som ett politiskt verktyg.
Med tanke på landets globala militära närvaro befarar amerikanska företrädare att fientligt inställda stater eller politiska motståndare kan väcka åtal mot amerikanska soldater eller beslutsfattare.
Även om åtalen saknar grund, kan själva processen skada USA:s rykte och begränsa dess utrikespolitiska handlingsutrymme.
Rättsliga och konstitutionella invändningar
USA har också rest konstitutionella invändningar:
Eftersom ICC verkar oberoende av nationella rättssystem, menar USA att domstolen kan kringgå grundläggande rättigheter som juryprövning och rättssäkerhetsprinciper.
Man anser att det egna rättsväsendet och militära systemet är fullt tillräckligt för att lagföra brott begångna av amerikanska medborgare – vilket gör ICC:s jurisdiktion överflödig.
Lagstiftningsmotstånd och juridiska åtgärder
Kongressen har tagit konkreta steg för att distansera USA från ICC:
År 2002 antogs “American Service-Members’ Protection Act” – ibland kallad “Havlainvasionslagen”.
Den begränsar USA:s samarbete med ICC och ger presidenten befogenhet att använda militärt våld för att befria amerikanska medborgare som hålls av domstolen.
Selektivt samarbete
Även om USA inte är medlem i ICC har man vid vissa tillfällen samarbetat med domstolen när det har legat i det egna nationella intresset.
Till exempel har Washington stött ICC:s utredningar av övergrepp i Sudan och Libyen.
Men USA motsätter sig konsekvent alla utredningar som rör amerikanska handlingar, exempelvis i Afghanistan eller i samband med Israel/Palestina-konflikten.
Sammanfattning
USA stöder inte ICC på grund av farhågor om förlorad suveränitet, politiskt motiverade åtal och konstitutionella konflikter.
Även om landet ibland stöttar ICC:s arbete mot andra stater, vägrar man att låta amerikanska medborgare omfattas av domstolens jurisdiktion.
