Jens Asbjørn Bøgen
Det är nog säkert att säga att Ryssland idag har dragit tillbaka sitt åtagande till avtalet.
Det är nog säkert att säga att Ryssland idag har dragit tillbaka sitt åtagande till avtalet.
Är Ukraina ett land eller inte?
De flesta människor världen över skulle svara ”ja, självklart” – men enligt Rysslands president Vladimir Putin är svaret inte lika givet.
En essä från 2021
Inför den fullskaliga invasionen publicerade Putin en essä år 2021 där han argumenterade för att Ukraina inte är en suverän stat.
Under titeln ”Om den historiska enheten mellan ryssar och ukrainare” framförde han tesen att Ukraina historiskt sett tillhör Ryssland – ett påstående han upprepat vid flera tillfällen under kriget.
Ett land trots allt – även enligt Ryssland
Faktum kvarstår: Ukraina är en suverän stat.
Till och med Ryssland erkände detta 1994 genom undertecknandet av det så kallade Budapestmemorandumet.
Osäker på vad det innebär? Här följer en översikt.
Den postsovjetiska kontexten
Efter Sovjetunionens upplösning 1991 ärvde det självständiga Ukraina världens tredje största kärnvapenarsenal, vilket väckte internationell oro för spridning av kärnvapen.
Internationella mål för icke-spridning
USA, Ryssland och andra stormakter strävade efter att Ukraina, Belarus och Kazakstan skulle avstå från sina kärnvapen och ansluta sig till icke-spridningsavtalet (NPT) som icke-kärnvapenstater.
Vägen till memorandumet
Under det tidiga 1990-talet fördes intensiva diplomatiska förhandlingar om säkerhetsgarantier och ekonomiskt stöd för att övertyga Ukraina om att avväpna. Förhandlingarna kulminerade i slutet av 1994.
Undertecknandet vid OSSE-toppmötet
Den 5 december 1994 anslöt sig Ukraina till NPT vid ett toppmöte inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Budapest.
I utbyte fick landet formella säkerhetsgarantier.
Kärninnehållet i memorandumet
Memorandumet innebär ett löfte om att respektera Ukrainas suveränitet, självständighet och territoriella gränser.
Det slår fast att våld eller hot om våld inte får användas mot landet.
Åtagande om kärnvapen
Undertecknarna lovade att inte använda kärnvapen mot Ukraina – med undantag för självförsvar eller om de angrips tillsammans med en kärnvapenallierad.
Förbud mot tvång
Memorandumet innehåller även ett åtagande att inte använda ekonomiskt eller politiskt tvång för att påverka Ukrainas självbestämmande.
FN-åtgärder och internationellt stöd
Parterna förband sig att omedelbart söka åtgärder i FN:s säkerhetsråd om Ukraina hotas eller attackeras med kärnvapen – en väg till internationellt stöd.
Vilka undertecknade?
Memorandumet undertecknades av Ukraina, Ryssland, USA, Storbritannien, Kazakstan och Belarus.
Kina och Frankrike gav liknande ensidiga försäkringar, men skrev inte under officiellt.
Historisk betydelse och senare kontroverser
Budapestmemorandumet betraktas som en milstolpe i nedrustningen efter kalla kriget.
Men Rysslands agerande på Krim (2014) och invasionen 2022 har väckt frågor om hur effektiva och bindande dessa garantier egentligen är.
Har även väst brutit mot sina åtaganden?
Enligt memorandumet ska undertecknarna omedelbart agera genom FN:s säkerhetsråd om en part utsätts för aggression med kärnvapen.
Kärnvapenhot och västs ansvar
Ryska politiker har flera gånger antytt möjlig användning av taktiska kärnvapen i Ukraina. Dessa uttalanden kan tolkas som tydliga hot – vilket borde ha triggat åtgärder från exempelvis Storbritannien och USA.
Huruvida västmakterna borde ha agerat annorlunda är dock en fråga som fortsatt diskuteras.
