Ida Hansson
Ukrainas drönarattacker slår hårt mot Rysslands oljeinfrastruktur och leder till bränslebrist i vardagen. Samtidigt minskar de ekonomiska reserverna snabbt – och experter varnar för att det kan bli ekonomin, inte militären, som avgör krigets utveckling.
Malcolm Dixelius beskriver i TV4 hur bränsletillgången i Ryssland blivit allt mer pressad. Enligt honom märks det nu i vardagen. ”Snudd på bensinransonering” är hans ord för situationen. Att bristen når befolkningen riskerar att spä på missnöjet i ett land där kriget tidigare hållits på distans från medborgarnas dagliga liv.
Samtidigt sker utvecklingen parallellt med att landets finansiella resurser snabbt minskar.
Ryssland har hittills kunnat finansiera kriget med sina oljeintäkter, men en stor del av landets tillgångar – omkring 300 miljarder dollar – är frysta i västvärlden.
– Det som finns i ryska banker kommer att ta slut i år och det har öppet diskuterats i Ryssland, säger Dixelius.
Frågan om de sinande resurserna väntas också dominera när Vladimir Putin möter Kinas president Xi Jinping nästa vecka. Enligt Dixelius är mötet avgörande eftersom relationen mellan länderna präglas av obalans.
– Kina går en balansgång. De tycker inte om kriget, men framför allt vill de inte att Ryssland ska förlora, säger han.
På längre sikt ser Dixelius ekonomin som den faktor som kan tvinga fram en öppning. De frysta tillgångarna i internationella banker kan bli ett framtida förhandlingskort i en fredsuppgörelse.
Enligt Dixelius är det alltså inte nödvändigtvis militära framgångar eller nederlag som avgör kriget – utan ekonomins hållbarhet.
