Jens Asbjørn Bøgen
Ur Kremls synvinkel behövde Putin inte ge något i gengäld.
Ur Kremls synvinkel behövde Putin inte ge något i gengäld.
Vad händer?
Stämningen i Moskva beskrivs som jublande efter att Vladimir Putin lämnat det senaste Alaska-toppmötet med allt han önskat sig.
Den ryske presidentens mål var tydliga: att säkra fortsatt stöd för kriget i Ukraina och undvika nya oljesanktioner.
Och mycket tyder på att han lyckades med båda.
Trumps eftergifter väcker reaktioner
En utrikespolitisk kommentator uttryckte det krasst: ”Putin gav Trump ingenting, men fick ändå allt han ville. Trump lyssnade äntligen på hans krav.”
I Moskva betraktas detta som ett ögonblick av triumf – där USA:s president framstår som eftergiven inför ryska intressen.
Trycket flyttas till Ukraina och Europa
Tatiana Stanovaya vid Carnegie Russia Eurasia Centre varnade i en intervju med Express.co.uk för att pressen nu kan öka på Ukraina.
”Trump verkar överlåta mycket av ansvaret på Kyiv och Europa,” sade hon.
Röd matta väcker vrede
I Ukraina väckte toppmötets bilder starka reaktioner.
Trump välkomnade Putin med röd matta i Alaska och ledsagade honom till presidentlimousinen – scener som passade väl in i Kremls propaganda.
Detta inträffade bara timmar efter en rysk missilattack mot en marknadsplats i Sumy, där civila dödades.
Kreml hånar USA’s mottagande
Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova kunde inte låta bli att kommentera västmediernas tidigare narrativ:
”I tre år påstod de att Ryssland var isolerat – och i dag såg de en röd matta utrullad för presidenten i USA.”
”Putin fick allt”
Sir Bill Browder, författare och välkänd Kremlkritiker, beskrev toppmötets utfall som en stor strategisk seger för Putin.
”Han avskydde tanken på sanktioner mot oljeindustrin,” sade Browder till Sky News. ”Plötsligt försvann det kravet – och även de flesta seriösa uppmaningar till eldupphör.”
Grönt ljus för kriget?
Browder varnade också för att Trump i praktiken har gett Putin grönt ljus att fortsätta kriget utan att frukta amerikanska konsekvenser.
Med sanktioner avskrivna och krav på vapenvila dämpade, har Rysslands militära aktioner trappats upp.
Förödande attacker fortsätter i Ukraina
Den 28 augusti drabbades Kyiv av en rysk missilattack som dödade minst 23 personer – däribland barn i åldrarna 2, 14 och 17.
Tymur Tkatjenko, chef för Kyivs militära stadsadministration, beskrev attacken som en av de mest allvarliga sedan invasionen i februari 2022.
Zelenskyj: Missilattacken var Moskvas svar
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallade attacken för ”Moskvas svar” på de pågående fredsansträngningarna.
Medan diplomatin fortsätter utomlands påminner vardagen i Ukraina om krigets brutala verklighet, där civila bär den tyngsta bördan.
Kremls självförtroende växer
Trots internationellt fördömande stärks Moskvas självförtroende.
Med diplomatiska framgångar utomlands och intensifierade militära operationer på hemmaplan upplever Kreml en känsla av styrka.
Frågan är om detta självförtroende blir bestående – eller möts av en kraftigare internationell motreaktion.
