Mimmo Wiestål Fischetti
Regeringen har nu presenterat Sveriges första kulturkanon – en lista med 100 verk och händelser som anses forma vår gemensamma kultur och historia. På listan samsas Pippi Långstrump och Utvandrarna med tryckfrihetsförordningen från 1766 och pappaledigheten.
– Det är få utredningar som recenserats så livligt redan innan de ens lagts fram. Debatten har varit både rolig och ibland lite knäpp, sa kulturminister Parisa Liljestrand (M) under presentationen.
Två delar – samhälle och kultur
Arbetet har letts av historieprofessorn Lars Trägårdh, som delat upp kulturkanonen i två huvuddelar: samhälle och kultur.
Expertgrupper har sedan valt ut 100 verk och händelser som alla ska vara minst 50 år gamla. Inom samhällsdelen lyfts bland annat tryckfrihetsförordningen från 1766, särbeskattningen av makar, Saltsjöbadsavtalet samt regeringsformerna från 1809 och 1974. Även offentlighetsprincipen och allemansrätten finns med.
– Listan speglar viktiga fundament i vårt samhälle, sa Daniel Waldenström, som ingått i expertgruppen för samhällskanonen, det skriver SVT Nyheter.
Klassiker och moderna kultverk
På kulturdelen återfinns både litterära klassiker och moderna kultfenomen. Karin Boyes framtidsdystopi Kallocain och Strindbergs Fröken Julie finns sida vid sida med Stefan Jarls dokumentär Dom kallar oss mods (1968) och Katarina Taikons barnbok Katitzi (1969).
Även Pippi Långstrump och Vilhelm Mobergs Utvandrarna har tagit plats i listan, liksom Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga.
– Urvalet bygger på tre ledord: bildning, gemenskap och inkludering, betonade Lars Trägårdh.
En del av Tidöavtalet
Kulturkanonen var ett löfte i Tidöavtalet från 2022 och har från start väckt starka reaktioner. Kritiken har bland annat kommit från branschorganisationer och Svenska Akademien, som ifrågasatt syftet och farhågor om politisk styrning av kulturarvet.
Trots kritiken står regeringen fast vid att listan är slutgiltig och inte kommer att remitteras.
