Landet står enligt uppgifter på randen till en ekonomisk kollaps.
Just nu läser andra
Landet står enligt uppgifter på randen till en ekonomisk kollaps.
Vad händer?

Belarus balanserar på randen till ett ekonomiskt sammanbrott när president Aleksandr Lukasjenkos regim kämpar med ett skenande budgetunderskott, en krympande arbetskraft och ett ohållbart pensionssystem.
Lukasjenko, länge betraktad som en av Vladimir Putins närmaste allierade, står nu inför ett ökande tryck att stabilisera en sviktande ekonomi, enligt ukrainska underrättelserapporter.
Tre drastiska alternativ på bordet

Enligt uppgifter överväger myndigheterna i Minsk tre huvudsakliga åtgärder för att hantera krisen: höjda skatter, nedskärningar i välfärden eller att rekrytera hundratusentals utländska arbetare.
”Myndigheterna i Republiken Belarus överväger tre huvudsakliga scenarier för att lösa problemet,” uppgav Ukrainas utrikesspionage.
Skattehöjningar kan bli första steget

Läs också
Enligt ukrainsk underrättelsetjänst kan nya skatteinitiativ införas snabbt om det ekonomiska underskottet fördjupas.
Sådana åtgärder skulle sannolikt påverka vanliga belarusier hårt, särskilt i ett läge med hög inflation och stagnerande löner.
Skattehöjningar ses som regimens snabbaste lösning – men också som den mest politiskt riskabla.
En pressad allierad till Putin

Lukasjenkos nära band till Rysslands president Vladimir Putin har gjort honom till en omstridd figur i Europa.
Ofta benämnd som ”Putins marionett” har hans ställning blivit allt mer beroende av Moskva sedan den brutala nedslåningen av oppositionen efter det omstridda valet 2020.
Läs också
Den nuvarande ekonomiska krisen blottlägger ytterligare regimens sårbarhet.
Demografisk kris hotar ekonomin

Belarus befinner sig i en allvarlig demografisk nedgång.
Födselantalet minskar, befolkningen åldras snabbt och många kvalificerade arbetare lämnar landet.
Denna utveckling urholkar skatteunderlaget samtidigt som pressen på pensionssystemet växer.
Kompetensflykt efter 2020

Regimens hårdföra svar på protesterna 2020 ledde till en omfattande kompetensflykt.
Läs också
Läkare, ingenjörer och IT-specialister har lämnat Belarus, vilket skapat stora brister inom både tekniska yrken och vårdsektorn.
De långsiktiga konsekvenserna av denna massflykt påverkar nu hela ekonomin.
Fokus på arbetskraft från Asien

För att motverka bristen på arbetskraft planerar regimen enligt ukrainska källor att ta in hundratusentals migrantarbetare från asiatiska länder.
Syftet är att fylla luckor i nyckelsektorer som bygg, vård och industri.
En kortsiktig lösning med utmaningar

Att rekrytera utländsk arbetskraft kan erbjuda viss tillfällig lättnad, men anses inte vara en långsiktig lösning.
Läs också
Kulturella skillnader, språkbarriärer och logistiska utmaningar gör massrekryteringen komplex.
Kritiker menar att detta är en tillfällig åtgärd snarare än en hållbar strategi.
Välfärden kan stå på tur

Ett annat alternativ som diskuteras är nedskärningar i sociala tjänster – inklusive bidrag, hälso- och sjukvård samt pensioner.
Sådana åtgärder riskerar att skapa ytterligare oro i en redan pressad befolkning och skulle framför allt drabba de mest utsatta.
En nation vid ett vägskäl

Belarus närmar sig en avgörande vändpunkt. Med en svag ekonomi, krympande arbetskraft och ökande folkligt missnöje står Lukasjenkos regim inför stora utmaningar.
Läs också
Oavsett om lösningen blir skattehöjningar, arbetskraftsinvandring eller åtstramningar innebär varje alternativ betydande politiska och sociala kostnader.