Ida Hansson
Donald Trumps löfte om en ”andra fas” av sanktioner mot Ryssland väcker stor skepsis. Experter ifrågasätter om hotet är mer politiskt spel än en verklig strategi, samtidigt som pressen ökar på både EU och USA att agera hårdare mot Moskva.
Kritiken mot Donald Trumps sanktionspolitik mot Ryssland växer – både internationellt och på hemmaplan. Mitt i pågående diskussioner om nya åtgärder uttrycker experter tvivel på presidentens senaste hot om en ”andra fas” av sanktioner, ett uttalande som hittills saknar konkreta detaljer.
Den 7 september fick Trump frågan under en presskonferens i Vita huset om han var redo att ta nästa steg mot Moskva. Svaret blev kortfattat: ”Ja, det är jag,” men någon förklaring följde inte.
– Jag tror verkligen att han bara säger sådana saker utan att bry sig det minsta om det finns någon konkret plan bakom, säger Benjamin Hilgenstock, seniorekonom vid KSE Institute med fokus på sanktionerna mot Ryssland, till Kyiv Independent.
Tullar, skuggflotta och möjliga åtgärder
USA:s finansminister Scott Bessent har samtidigt signalerat att Washington är redo att utöka tullar mot länder som fortsätter köpa rysk olja, men inga nya beslut har offentliggjorts.
Alexandra Filippenko, expert på amerikansk politik, menar att ”första fasen” syftar på tullarna som infördes i augusti mot Indien – en av Rysslands största oljeimportörer – där 50-procentiga tullar infördes som svar på köp av rysk energi och vapen. Trots detta har Indien sagt att handeln med Ryssland fortsätter.
Hilgenstock tror att nästa steg kan innebära högre tullar mot Indien eller sekundära sanktioner mot köpare av rysk olja. Filippenko tillägger att åtgärderna kan riktas mot aktörer som handlare, försäkringsbolag, raffinaderier eller hamnar som betjänar den så kallade skuggflottan. Hon framhåller även att sanktioner mot Lukoil, Rosneft och fler exportrestriktioner kan bli aktuella.
EU:s betydelse i processen
Trump har flera gånger sagt att sanktionerna ska trappas upp, men löftena har sällan följts av handling. Filippenko förklarar att presidenten ser ”första fasen” som klar först när EU antar ett gemensamt paket som täpper till kryphål, som återexport och den ökända skuggflottan.
– Det är oklart om Trump menar att EU måste helt sluta köpa ryska naturresurser för att den andra fasen ska kunna inledas, säger hon.
Trots att många EU-länder slutat köpa rysk olja och kommissionen vill fasa ut all rysk energi till 2027, motsätter sig Slovakien och Ungern detta eftersom de fortfarande tar emot olja via Druzhba-pipelinen.
– Trump kan använda situationen som ett spelkort och säga: ’Det är inte mitt fel, det är EU:s fel att vi inte kan gå vidare till fas 2,’ säger Filippenko.
