Fjärrvärmen blir dyrare än någonsin: Här är kommunerna som sticker ut

Fjärrvärmekunder i Sverige möter nu enorma skillnader beroende på var de bor. I kommunerna med högst priser, som Älvdalen och Härryda, ligger nivån på över 1 620 kronor per megawattimme, medan Luleå och Malung kan erbjuda priser på under 700 kronor. Skillnaden är därmed mer än en fördubbling mellan högsta och lägsta pris. Företaget Solör utmärker sig genom att äga de 27 nät med högst prisnivå i landet.

Tre kommuner står för de största procentuella prisökningarna mellan 2024 och 2025: Herrljunga med en höjning på 37,9 procent, Bengtsfors med 32,5 procent och Trelleborg med 27,1 procent. En tredjedel av landets kommuner höjer dessutom fjärrvärmepriset med över tio procent.

Ser man till en längre tidsperiod är utvecklingen lika dramatisk. Under de senaste fem åren har fjärrvärmepriserna i snitt ökat med nästan 4 500 kronor per år för en vanlig lägenhet – en höjning på 40 procent. I 22 kommuner har ökningen varit mer än 60 procent.

– Årets höjning är den näst största höjningen på trettio år. Det visar att fjolårets rekordhöjning inte var en engångshändelse, utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi. När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, säger Rikard Silverfur, ordförande för Nils Holgerssongruppen, i ett pressmeddelande.

Silverfur menar att statistiken avslöjar en strategi hos vissa bolag, ofta i glesbefolkade kommuner och med nya aktörer som Solör, Adven och Nevel, vilket leder till återkommande och kraftiga prishöjningar.
– Att fjärrvärmepriserna ökat så mycket är bekymmersamt. Men det verkligt anmärkningsvärda är de kommuner där priserna stigit mest, säger han.