Ida Hansson
Trots att antalet skjutningar har minskat sedan rekordåret 2022 vill regeringen ta krafttag mot unga kriminella.
Regeringens förslag är tydligt: det svenska rättssystemet för unga brottslingar anses inte längre tillräckligt.
”Det är uppenbart att dagens system för unga brottslingar inte räcker. Därför tar regeringen krafttag mot unga förbrytare.”
I debattartikeln i Expressen framhålls att skjutningarna i Sverige tredubblades mellan 2012 och 2022 och att den kriminella ekonomin beräknas omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor. Därför vill regeringen införa ungdomsfängelser och skrota ungdomsrabatten för grova brott, helt för ungdomar över 18 år.
Sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år motiveras med att polisen ska få större möjligheter att agera mot kriminella nätverk tidigt.
Regeringen pekar även på att många av de unga som idag är involverade i grov kriminalitet borde ha fått hjälp långt tidigare.
”Den här utvecklingen måste stoppas. För tio år sedan var de här ungdomarna tre, fyra eller fem år gamla och förebyggande insatser borde gjorts då.”
Förslaget markerar en tydlig kursändring i svensk kriminalpolitik. Även om statistiken visar en nedgång i skjutningar sedan 2022 anser regeringen att det krävs skärpta åtgärder för att stoppa utvecklingen.
