Mimmo Wiestål Fischetti
Donald Trump vill att Europa går med på skyhöga tullar mot Kina för att sätta press på Ryssland – men EU-länderna är inte med på tåget. Splittringar, juridiska hinder och rädsla för kinesiska motåtgärder gör att förslaget ser dömt ut redan från början.
Trump trappar upp kraven
USA:s president Donald Trump gick i helgen ut på sociala medier med ett direkt krav: EU borde införa mellan 50 och 100 procent i tullar på kinesiska varor och samtidigt stoppa importen av rysk olja. Han menade att detta skulle bryta Kinas inflytande över Ryssland och påskynda ett slut på kriget i Ukraina.
Men även om Washington trycker på för en gemensam linje, möttes Trumps utspel snabbt av kalla handen i Bryssel, skriver Euro News.
EU drar gränsen mellan handel och sanktioner
En central orsak till EU:s nej är att unionen skiljer strikt mellan tullar – ett handelspolitiskt verktyg – och sanktioner, som hör hemma i utrikespolitiken.
När kommissionen föreslår tullar sker det efter långa utredningar och alltid i enlighet med Världshandelsorganisationens (WTO) regler. Att plötsligt införa 100-procentiga tullar mot Kina skulle sakna rättslig grund och hota hela den globala handelsordningen, menar flera EU-diplomater.
Brist på politisk enighet
Utöver de juridiska hindren finns en tydlig politisk splittring. Medlemsländerna har visserligen blivit mer kritiska mot Kina de senaste åren – inte minst på grund av statliga subventioner och påtryckningar mot europeiska företag – men de har aldrig varit helt eniga.
När EU i fjol röstade om tullar på elbilar från Kina var resultatet ett tydligt exempel: tio länder röstade för, tolv lade ner sina röster och fem – däribland Tyskland – röstade nej. Att gå från denna splittring till att enas om 100-procentiga tullar är i praktiken omöjligt.
Rädsla för kinesisk vedergällning
En tredje faktor är risken för hårda kinesiska motåtgärder. När EU införde tullar på elbilar svarade Peking snabbt med att hota EU:s export av bland annat fläskkött, mejeriprodukter och konjak.
Kina har också visat att man kan slå ännu hårdare, till exempel genom att begränsa exporten av sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för både bil-, energi- och försvarsindustrin. Det är ett scenario som EU-länderna helst vill undvika.
Trumps linje väcker skepsis
Flera europeiska ledamöter har varnat för att gå på Trumps linje. Enligt dem riskerar så höga tullar att slå hårdare mot Europas egen ekonomi än mot Ryssland. Dessutom påpekar kritiker att Trump har en historik av att använda tullar som ett vapen för helt andra syften – allt från att pressa fram handelsavtal till att straffa länder som inte följer hans vilja.
EU står emot
Med bräcklig enighet internt, hot om kinesiska motåtgärder och en stark vilja att hålla fast vid WTO-reglerna är det högst osannolikt att EU ställer sig bakom Trumps krav.
I stället fortsätter unionen på den linje man hittills valt – gradvisa sanktioner mot Ryssland, en försiktig ”avriskning” gentemot Kina och samarbete med USA där det finns gemensam grund. Men på frågan om att kopiera Trumps handelspolitik är svaret från Bryssel tydligt: nej.
