Mimmo Wiestål Fischetti
När 21 ryska drönare flög in i polskt luftrum den 9 september markerade det en dramatisk vändpunkt i relationen mellan Moskva och NATO. Aldrig tidigare har en sådan kränkning skett, och incidenten sätter nu hela alliansens beredskap och enighet på prov.
Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski kallade intrånget ett medvetet ryskt agerande, ett budskap som också premiärminister Donald Tusk ställde sig bakom. Men varken NATO eller Washington har velat gå lika långt i sina uttalanden. I Moskva förnekar man en attackavsikt, men ser händelsen som en del av den större konfrontationen med väst.
”NATO är i krig med Ryssland. Det är uppenbart och behöver inga fler bevis,” sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov den 15 september, skriver KyivIndependent.
NATO:s svåra balansgång
För NATO är drönarincidenten ett akut test. Alliansen har länge talat om behovet av ökad beredskap inför ett eventuellt krig i Europa, men händelsen i Polen visade tydliga brister.
Andras Racz, expert vid Tysklands utrikespolitiska råd, menar att alliansen misslyckades med att bemöta hotet från billiga drönare – en typ av teknologi som använts flitigt i Ukraina.
Polen valde att aktivera NATO:s artikel 4, vilket innebär konsultation mellan medlemsländerna, men inte den mer långtgående artikel 5 som skulle kräva ett gemensamt militärt svar.
USA:s tveksamma hållning
En tydlig markering från USA hade kunnat stärka NATO:s samlade svar, men president Donald Trump ifrågasatte om intrånget ens var avsiktligt. Han avfärdade dessutom tanken på att USA automatiskt skulle försvara någon annan.
”Kreml lade märke till avsaknaden av en skarp amerikansk fördömelse,” säger Lucian Kim, Ukraina-analytiker vid International Crisis Group.
Medveten provokation utan eskalation
Att Ryssland använde obeväpnade drönare med flygbanor som undvek städer tolkas som en kalkylerad provokation. Syftet verkar ha varit att testa NATO:s reaktionsförmåga utan att riskera en direkt militär eskalation.
”Ryssland visste exakt vad de gjorde,” säger Racz. ”De minimerade risken för civila offer för att hålla nere eskalationsnivån.”
Frustration i Ukraina
För Ukraina, som hoppats på en hårdare reaktion, blev NATO:s försiktighet en besvikelse. President Volodymyr Zelensky betonade att han inte anser att alliansen misslyckats – men att den måste svara på signaler som dessa.
Vad händer nu?
Även om Polen och NATO undvek en direkt upptrappning kan incidenten få långsiktiga konsekvenser. Händelsen kan öka trycket på USA att införa nya sanktioner mot Ryssland eller på vissa medlemsländer att ge mer militärt stöd till Ukraina.
Den har också fört upp diskussionen om att NATO-länder borde få skjuta ner ryska drönare och missiler över ukrainskt territorium, särskilt i västra delen av landet.
En farlig framtid
Moskva kan nu dra slutsatsen att liknande provokationer tolereras, så länge de inte leder till civila dödsfall eller massförstörelse. Det öppnar för fler gråzonsaktioner som pressar NATO utan att tvinga fram ett krig.
Men gränsen är skör. ”Om en obeväpnad drönare en dag kraschar i ett barnhem eller ett kraftverk, finns det ingen återvändo – då blir artikel 5 nästa steg,” varnar Racz.
Det som nu utspelar sig är mer än bara ett drönarintrång. Det är ett spel på gränsen till öppen konflikt mellan NATO och Ryssland – och frågan är hur länge den gränsen kan hållas.
