Ida Hansson
En ny rapport från Försvarsmakten och MSB beskriver sju möjliga scenarier där Sverige kan dras in i konflikt eller utsättas för angrepp. Myndigheterna betonar att civilsamhället måste vara förberett.
I dokumentet Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 framhålls tre scenarier som särskilt aktuella: hybridhot, värdlandsstöd och luftangrepp.
Överbefälhavare Michael Claesson understryker att flera av hoten redan är närvarande.
– De hybrida hoten är i princip redan här så jag skulle säga att det är bråttom att förbereda sig på ett sådant sätt att vi skapar styrka, motståndskraft i samhället och avskräckning, säger han till SVT.
Rapporten bygger på lärdomar från kriget i Ukraina och Sveriges inträde i Nato. Den skisserar allt från cyberangrepp och informationspåverkan till militära operationer, exempelvis snabba angrepp på Gotland, luftangrepp mot tätorter eller attacker i norra Sverige. Även det stöd Sverige ger andra länder kan dra in nationen i en konflikt.
Kravet på civilsamhället skärps också. Försvarsmakten och MSB vill att totalförsvaret ska kunna hantera minst tre månader av krig i Europa, med en omställning för längre tids konflikter. Civila verksamheter förväntas stå emot i minst två veckor med egna resurser.
Rapporten har lämnats över till regeringen och syftet är att skapa en tydligare bild av vilka situationer civilsamhället behöver planera för.
Mikael Frisell förklarar att man talar om vilka utgångspunkter som gäller och vad olika aktörer måste planera för. Han betonar att det sedan krävs att man bryter ned, konkretiserar och omsätter det beroende på vilken typ av aktör man är och vilka uppgifter man har.
