Ida Hansson
Trots nya satsningar blir gapet till EU:s klimatmål större än väntat. Regeringen räknar nu med att missa målet för 2030 med nästan sex miljoner ton koldioxid.
Naturvårdsverket varnade redan i fjol för att prognoserna kring utsläpp var osäkra och presenterade därför två scenarier. Trots detta valde regeringen att utgå från det mest optimistiska alternativet. Kritiken mot klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har varit hård, och i en intervju med Svenska Dagbladet tidigare i veckan gick hon till angrepp mot myndigheten.
Hon säger sig vara förbannad över att deras senare rapportering visade på betydligt större utsläppsökningar än vad som först bedömdes – något hon menar försvårat arbetet med klimatpolitiken.
En central förklaring till dagens sämre läge är att utsläppen från vägtrafiken ökat mer än beräknat, samtidigt som elektrifieringen har tappat fart. Konsekvensen blir att Sverige inte når upp till något av de nationella klimatmålen – och dessutom missar EU:s klimatmål för 2030, som framför allt gäller transporter och jordbruk. Att bryta mot EU-reglerna kan bli kostsamt, eftersom länder som inte lever upp till kraven riskerar böter, rapporterar TV4 Nyheterna.
I budgeten för 2026, som presenteras på måndag, framgår att regeringens föreslagna åtgärder bara minskar utsläppen med 1,5 miljoner ton fram till 2030. Bland satsningarna finns en elbilspremie riktad mot landsbygden, ökade medel till Klimatklivet för fler laddstolpar samt miljökompensation för järnvägstransporter.
Den direkta effekten redan nästa år beräknas dock bara motsvara en minskning på 111 000 ton koldioxid.
När förra årets budget presenterades såg situationen annorlunda ut. Då konstaterade Pourmokhtari att Sverige skulle klara EU-målet med viss marginal. Nu är läget det motsatta – med ett gap på hela 5,8 miljoner ton.
