Ida Hansson
Polisen vässar jakten på fartsyndare. Med nya superkameror och utökad utredningskapacitet väntar fler böter än någonsin.
I Kiruna finns polisens central som tar emot alla bilder från landets fartkameror. Här granskas varje fotografi manuellt.
– Bilderna bearbetas manuellt av utredarna här. Det är civil personal men vi har också två förundersökningsledare, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning, till Carup.
För att kunna identifiera förarna redigeras bilderna vid behov, till exempel ljusstyrkan. Sedan jämförs de mot olika register.
Men inte alla fastnar. Solskyddet används ofta som knep för att undgå böter.
– Om vi inte kan identifiera en förare så går det heller inte att utreda, säger Svonni.
Totalt tar de svenska fartkamerorna cirka 400 000 bilder per år. Förra året fick omkring 121 000 personer böter – en kraftig ökning jämfört med 2023 då cirka 75 000 registrerades. Enligt Svonni har fler personer anställts vid ATK-avdelningen i Kiruna, vilket gör att avdelningen nu kan hantera betydligt fler ärenden.
Bakom varje bild ligger en tekniskt noggrann process. Radarn startar mätningen på 100 meters avstånd och följer bilen fram till den punkt där fotot tas.
Jonas Nygren vid Trafikverket förklarar att utrustningen i de svenska fartkamerorna alltid är aktiv. Radarn mäter varje fordon som passerar, men endast de som kör för fort blir fotograferade.
Vid årsskiftet fanns 2 580 kameror i Sverige och målet är att nå 3 000 runt 2027. Just nu installeras dessutom en ny generation, Argus 4. Per Hurtig, ny samordnare för fartkameror på Trafikverket, berättar att systemet tagits fram efter en ny upphandling eftersom den tidigare hade löpt ut.
Han understryker att funktionerna i grunden är desamma, men att kameratekniken har utvecklats sedan dess. Trafikanterna kommer dock inte att märka någon skillnad.
Polisen räknar med att fler fartsyndare kommer att fastna när Argus 4 tas i bruk. Den nya modellen kan både övervaka dubbelfiliga vägar och upptäcka omkörningar. Planen är att 200 nya kameror ska placeras ut i år.
I Norge används ett annorlunda system som bygger på genomsnittsmätning, där hastigheten mäts mellan två kameror. Enligt Eva Lundberg, tidigare samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket, har Sverige bett regeringen om att få utreda denna metod, men utan resultat.
