Ukrainska bårhus är fyllda med oidentifierade soldater.
Just nu läser andra
Ukrainska bårhus är fyllda med oidentifierade soldater.
Minnet av de fallna: Ett namn i taget

Berättelsen om kapten Grady Kurpasi börjar den 11 september 2001, när han gick från Queens till Ground Zero för att leta efter sin partner.
Den dagen förändrade hans liv. Han lämnade sin karriär inom teknikbranschen för att gå med i marinkåren och tjänstgjorde i Irak och Afghanistan.
Efter pensioneringen 2021 anmälde han sig frivilligt för att hjälpa Ukraina att stå emot den ryska invasionen.
Ett år senare var hans öde okänt.
Kurpasis sista strid och försvinnande

Läs också
Kurpasi deltog först i strider nära Kyiv och senare i uppdrag i Cherson-regionen.
I april 2022 försvann han under rysk beskjutning.
Den sista personen som såg honom vid liv togs till fånga. I mer än ett år var hans öde ett mysterium.
Meaghan Mobbs tar upp jakten

Hans berättelse nådde Meaghan Mobbs, dotter till Trump-rådgivaren Keith Kellogg och själv Tillman-stipendiat.
Som ledare för R.T. Weatherman Foundation gjorde hon Kurpasis fall till sin personliga mission.
Läs också
Hennes team började söka efter bevis och möjliga kvarlevor.
Ett genombrott i Mykolajiv

Volontären Iryna Khoroshaieva hittade en skyddsväst med Kurpasis anropssignal i ett bårhus.
DNA-tester bekräftade kvarlevorna.
Mobbs var hos familjen i North Carolina när kistan återvände hem – ett slut på en lång ovisshet.
Ett större uppdrag: MIA/KIA-programmet

Kurpasis fall var inte unikt.
Läs också
Weatherman Foundation utökade sina insatser och skapade ett särskilt program för att lokalisera, identifiera och återföra utländska soldater.
Mer än 100 fall från 27 nationer hanteras nu, vilket ger familjer möjlighet till avslut.
Att undvika skam och bevara värdighet

Mobbs understryker att även Ukrainas anseende står på spel.
Familjer till de fallna, särskilt utomlands, behöver stöd.
Stiftelsen hjälper till att undvika smärtsamma historier i medierna som annars skulle kunna framställa Ukraina som likgiltigt inför allierades förluster.
En moders hopp, en sons arv

Läs också
Raquel Hamm förlorade sin son Cedric i Ukraina. Hon tvekade först, men gick med på ett DNA-test.
Månader senare hittades hans kropp tack vare en tydlig tatuering.
Cedric hade gett sitt liv för att försvara Ukraina och lämnade en stolt men sörjande familj efter sig.
En stiftelse byggd på kärlek, inte politik

Mobbs förälskade sig i Ukraina som barn.
Efter tjänstgöring i Afghanistan kände hon sig förrådd av det amerikanska tillbakadragandet.
Läs också
När Ryssland invaderade Ukraina beslutade hon att stå vid landets sida.
Nu hanterar hennes team logistik, diplomati och hemtransporter.
Att ge de fallna deras namn tillbaka

Ukrainska bårhus är fyllda med soldater utan namn.
Stiftelsen finansierar forensiska team som använder metoder som fingeravtryck för att påskynda identifieringen.
Det gör det möjligt för familjer att sörja på riktigt – och säkerställer att inget offer blir bortglömt.