Jens Asbjørn Bøgen
De tidigare pålitliga läkemedlen förlorar snabbt sin effekt.
De tidigare pålitliga läkemedlen förlorar snabbt sin effekt.
Vad händer?
Sjukhus över hela världen rapporterar en kraftig ökning av infektioner som inte längre svarar på antibiotika.
År 2023 var en av sex laboratoriebekräftade bakteriella infektioner resistent mot behandling.
Läkare varnar för att dödsfallen orsakade av läkemedelsresistenta bakterier kommer att öka dramatiskt under de kommande åren om inte akuta åtgärder vidtas.
Vanliga infektioner blir allt svårare att behandla
Mellan 2018 och 2023 förlorade mer än 40 % av antibiotika sin effekt mot vanliga infektioner som blod-, urinvägs-, mag-tarm- och sexuellt överförbara sjukdomar.
Tidigare tillförlitliga läkemedel slutar fungera, vilket väcker oro inom vårdsektorn.
WHO-rapporten lyfter fram de mest utsatta regionerna
Världshälsoorganisationens (WHO) senaste övervakningsrapport bygger på data från över 23 miljoner infektioner i 104 länder.
De högsta resistensnivåerna hittades i låg- och medelinkomstländer, där sjukvårdssystemen är svagare och tillgången till behandling är begränsad.
”Vi håller på att få slut på alternativ”, varnar WHO-tjänsteman
”Detta är djupt oroande”, sade Dr Yvan Hutin vid WHO. Resistensen ökar snabbast där infektionskontroll och tillgång till diagnostik saknas.
År 2023 var en av tre infektioner i Sydostasien och östra Medelhavsområdet resistent mot antibiotika – jämfört med en av fem i Afrika.
Dödliga bakterier som E. coli och K. pneumoniae toppar listan
Gramnegativa bakterier, som skyddas av ett tåligt yttre skal, hör till de farligaste.
Dessa patogener orsakar ofta sepsis, organsvikt och död. I vissa afrikanska länder överstiger resistensen mot viktiga läkemedel 70 %, vilket gör behandling mycket svår.
Antibiotika som används som sista utväg förlorar också sin effekt
Det är inte bara förstahandsbehandlingarna som misslyckas – även andrahandsläkemedel som karbapenemer och fluorokinoloner blir allt mindre effektiva.
Detta lämnar läkarna med mycket få verktyg för att bekämpa livshotande infektioner orsakade av superbakterier som Acinetobacter och Salmonella.
Nya antibiotika utvecklas inte tillräckligt snabbt
Dr Manica Balasegaram varnade för att de farligaste infektionerna utvecklas snabbare än antibiotikaforskningen hinner med.
”Det räcker inte att ta fram nya antibiotika – de måste rikta in sig på de mest hotande infektionerna”, sade han. Utan snabba förändringar kan dödsfallen till följd av antimikrobiell resistens öka med 70 % fram till år 2050.
Experter efterlyser globala åtgärder och investeringar
Professor Sanjib Bhakta menade att krisen kräver skräddarsydda globala lösningar – från bättre hygien och vaccinationer till ny forskning och rättvis tillgång till smalspektrumläkemedel.
”Vi måste investera modigt i tvärvetenskaplig forskning för att utveckla nästa generations behandlingar”, uppmanade han.
’Du kan läsa hela WHO-rapporten här.
