Ida Hansson
Stressrelaterad ohälsa har länge kopplats till kön, utbildning och familjesituation. Men ny forskning visar att förklaringen ligger någon helt annanstans.
Att kvinnor med hög utbildning och fler än tre barn skulle vara särskilt utsatta för stress har länge varit en etablerad sanning i Försäkringskassans statistik. Men enligt Louise Karlsson, forskare vid Högskolan i Halmstad, ger den bilden inte hela sanningen.
– Det är inte hur många barn du har eller vilken utbildning du har som spelar störst roll. Det handlar om balansen mellan de aktiviteter som tar energi och de som fyller på. När återhämtningen uteblir ökar risken för stress och ohälsa, säger hon i ett pressmeddelande.
I sin avhandling visar Karlsson att obalans i vardagens aktiviteter har starkare koppling till ohälsa än sociodemografiska faktorer. Personer som saknade meningsfulla, sociala eller identitetsskapande aktiviteter löpte större risk att drabbas av stressrelaterade besvär.
– Det handlar om att öka förståelsen för vilka aktiviteter som vi fyller vår vardag med och vilket värde de har. Gör jag det för att jag mår bra av det, och tycker att det är roligt, eller för att jag känner att jag måste? Den insikten kan vara avgörande för att hitta balans, säger Louise Karlsson.
För att beskriva hur människor kan anpassa sig till vardagens krav har Karlsson myntat begreppet ”flex-ability” – en resurs som enligt henne kan utvecklas både individuellt och organisatoriskt.
– Vi lever i en tid där roller och krav skiftar snabbt. Då behöver vi kunna anpassa oss och hitta balans i vardagen. Flex-ability är en resurs som kan utvecklas både individuellt och organisatoriskt, och som gör oss bättre rustade för att hantera livets komplexitet, säger hon.
Forskningen, som är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Region Sörmland, har redan väckt stort intresse. Regionens forskningsdirektör Petri Olivius menar att resultaten kan få konkret betydelse för patienternas hälsa.
– Vi tycker att Louises forskning är mycket intressant och spännande, och den har potential att hjälpa många patienter i Region Sörmland, säger han.
Även Anna Ormegard, divisionschef för primärvården i Region Sörmland, lyfter fram att forskningen speglar verkligheten för många som försöker förena arbetsliv och privatliv.
– En sak som jag tycker är spännande är att Louise väver ihop arbetsliv och privatliv till en helhet, vilket många medarbetare kan känna igen sig i. Detta gäller ju inte minst då våra digitala möten har förenklat en förflyttning av arbetet till hemmet. Det är hoppfullt att hon inom begreppet ”flex-ability” har funnit en väg till hållbar balans i både arbets- och privatlivet, säger hon.
Karlsson betonar samtidigt att hållbar hälsa inte är ett individuellt projekt, utan kräver insatser på flera nivåer.
– Det är ett gemensamt ansvar som kräver insatser från individen, arbetsgruppen, organisationen och från samhället i stort, säger hon och tillägger:
– Om vi inte mår bra hemma, hur ska vi kunna må bra på jobbet – och tvärtom? Att förstå sambandet och arbeta med aktivitetsmönster och aktivitetsvärden är avgörande för en hållbar livsstil.
