Ida Hansson
Efter att Hamas frigivit de sista israeliska gisslan som en del av det USA-ledda fredsavtalet i Gaza, blickar Donald Trump vidare mot ett nytt mål: att avsluta kriget i Ukraina. Men hans kontakter med Putin väcker både hopp och oro.
Det har bara gått en dag sedan Hamas släppte de sista 20 israeliska gisslan som en del av det USA-ledda fredsavtalet i Gaza, men Donald Trump planerar redan nästa steg. I sitt tal i Israels parlament, Knesset, beskrev han den 13 oktober hur hans fokus nu flyttas från Mellanöstern till Östeuropa.
”Det vore fantastiskt om vi kunde nå ett fredsavtal med Iran… Först måste vi bli klara med Ryssland,” sa han och fortsatte: ”Låt oss fokusera på Ryssland först.”
Uttalandet kom bara en dag efter att Trump sagt att han är redo att skicka långdistansrobotar till Ukraina, men först tänker tala direkt med Vladimir Putin. Washington överväger nu att leverera Tomahawk-kryssningsrobotar med en räckvidd på upp till 2 500 kilometer – vilket skulle göra det möjligt för Ukraina att slå till långt in i Ryssland. Putin har varnat för att ett sådant steg skulle innebära en ”ny fas av eskalering” och riskera relationerna mellan USA och Ryssland.
Samtidigt är relationen mellan de två ledarna redan komplicerad. Trump och Putin möttes i Alaska för två månader sedan för att diskutera en möjlig fredsuppgörelse i kriget mot Ukraina. Det var deras första möte sedan Trump återvände till Vita huset. Inga överenskommelser nåddes, men enligt Bloomberg tolkade Putin samtalet som ett tecken på att han kunde intensifiera sina flyganfall mot Ukraina utan starka motreaktioner från Washington.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky har i sin tur upprepade gånger avvisat Putins inbjudan till möten i Moskva. Han menar att samtal är omöjliga så länge Ryssland bombar Ukraina, men säger sig vara redo att möta Putin på neutral mark.
Mitt i detta komplexa diplomatiska landskap framträdde en annan aktör: det amerikanska särskilda sändebudet Steve Witkoff. Han har spelat en nyckelroll i Gaza-avtalet – och samtidigt försökt medla mellan Trump och Putin. Trump har berättat om ett av Witkoffs möten med den ryske ledaren:
”Efter fem timmar kom han ut. Jag sa: ’Vad i hela världen pratade ni om i fem timmar?’ Och han sa: ’Bara en massa intressanta saker.’ Men man kan inte prata om det i fem (timmar),” rapporterar Kyiv Independent.
Trump beskrev Witkoff som en ovanlig förhandlare: ”Han hade ingen större kunskap om Ryssland eller Putin, och inte heller särskilt mycket om politik”, sa presidenten, men tillade att Witkoff hade ”den kvalitet” han sökte.
Sändebudets strategi har dock fått kritik för att ofta spegla Putins synsätt och för att sakna tydlig förståelse för Ukrainas position.
Trump själv har nyligen intagit en tuffare linje mot Ryssland. I september sa han att Ukraina kan vinna kriget och återta alla områden som ockuperats sedan invasionen.
När han nu blickar mot Ukraina gör han det med självförtroendet från sitt diplomatiska genombrott i Mellanöstern. För honom är Gazaavtalet bara början – och nästa stora uppgift ligger i öster.
