Ida Hansson
Att ständigt oroa sig för att vara sjuk kan förstöra livskvaliteten. TV4:s husläkare Mikael Sandström förklarar varför läkarbesök sällan hjälper personer med hälsoångest – och hur oron i stället kan växa till ett beroende av trygghet.
Tillståndet, som i dag kallas hälsoångest men tidigare gick under namnet hypokondri, klassas som en ångestsjukdom. Behandlingen består ofta av kognitiv beteendeterapi, ibland i kombination med antidepressiva läkemedel.
Målet är att våga stå ut med ovissheten – att inte söka ständiga försäkringar om att man är frisk.
– Hälsokontroller utan symtom är värdelösa, brukar jag säga. De skapar bara mer oro hos den som redan grubblar, säger Dr Mikael.
Personer med hälsoångest tenderar att gång på gång uppsöka vård för att stilla sin oro. Läkarnas besked om att allt ser normalt ut ger ofta bara en kortvarig lättnad.
– Man blir lätt fast i en ond cirkel. Först blir man lugn av att få höra att allt är bra, men inom ett dygn kommer oron tillbaka. ”Tänk om läkaren missade något”, säger Dr Mikael.
Bakom oron finns ofta en felaktig tolkning av kroppens naturliga signaler. Dr Mikael förklarar att personer med hälsoångest ofta misstolkar normala kroppsliga reaktioner – som till exempel ett kurr i magen – och kopplar dem till allvarliga sjukdomar. Den ständiga uppmärksamheten på kroppen gör dessutom att man känner efter ännu mer, vilket förstärker oron.
Att leva med hälsoångest innebär ett stort lidande. Ett ryck i benet, ett annorlunda hjärtslag eller en fläck på huden kan bli startskottet för en våg av skräck – trots att kroppen egentligen fungerar som den ska.
