Ida Hansson
Patientens hälsa först, inte körkortet. Med utgångspunkt i mötet på vårdcentralen beskriver distriktsläkaren Björn Strandell hur arbetet ska förändras – samtidigt som Region Örebro län nu rullar ut nya riktlinjer efter sommarens nationella regeländring.
I vårdens vardag börjar förändringen vid samtalet i rummet.
– Man kan alltid göra en muntlig överenskommelse med patienten om att den avstår från att dricka, och följer sedan upp det för att se att alkoholkonsumtionen minskar. Då tar man till sig behandlingen, säger distriktsläkaren Björn Strandell till SVT Örebro.
Bedömningen vilar inte längre enbart på ett blodvärde. Strandell förklarar att vården nu måste titta på andra tecken hos patienten – som till exempel allvarlig leverpåverkan, leversvikt, minnessvårigheter eller ett skadligt bruk av alkohol.
Han betonar att även sociala konsekvenser, som påverkan på familj, relationer eller arbete, är viktiga att väga in när man bedömer om alkoholkonsumtionen är skadlig.
Med det förhållningssättet som grund uppdaterar Region Örebro län nu de regionala riktlinjerna till primärvårdens läkare. Riktlinjerna kommuniceras ut under oktober och innebär en tydligare helhetsbedömning.
Bakgrunden är att Transportstyrelsen i juli ändrade sina riktlinjer för PEth-prov efter en intensiv offentlig debatt. Under våren väckte blodprovet – som används för att bedöma alkoholkonsumtion över tid – stark kritik, sedan det rapporterats om körkortsåterkallelser på grund av förhöjda värden. Tidigare ansågs två förhöjda PEth-resultat vara tillräckligt för att konstatera riskbruk av alkohol och dra in körkortet.
De nya nationella reglerna skärper nu kraven på samlad klinisk bedömning – något regionen alltså anpassar arbetet efter när riktlinjerna rullas ut i verksamheterna.
