Kan något land slippa sina skyldigheter i EU:s nya migrationspakt?

Mekanismen bakom pakten

Den nya pakten, som antogs av EU i maj 2024, syftar till att fördela ansvaret för migrationen jämnare mellan medlemsländerna. Den innehåller en mekanism för årlig omfördelning av minst 30 000 migranter inom unionen, skriver Euronews. 

Länder som inte vill ta emot och pröva asylansökningar ska i stället betala 20 000 euro per person eller bidra på andra sätt – till exempel med utrustning, personal eller logistiskt stöd.

Medlemsstaterna kan alltså välja mellan tre alternativ: ta emot migranter, bidra ekonomiskt eller ge operativt stöd.

Samtidigt kan länder som utsätts för särskilt hårt migrations­tryck – till exempel på grund av stora flyktingströmmar – få delvis eller helt undantag från sina skyldigheter.

Polen som testfall

Polen har blivit det tydligaste exemplet på hur komplicerad pakten kan bli i praktiken. Enligt polska medier kan landet komma att undantas både från kravet att ta emot migranter och från delar av de ekonomiska åtagandena.

Under en presskonferens i Racibórz på tisdagen kommenterade premiärminister Donald Tusk uppgifterna:

”Jag har länge vetat att Polen inte kommer att ingå i något omfördelningsprogram, och ingen kommer att skicka oss migranter,” sade han.

Han fortsatte:
”Så länge jag leder regeringen i Polen kommer vi inte acceptera några migranter i omfördelningsmekanismen. Inte en enda. Frågan är avslutad från vår sida.”

Inrikesminister Marcin Kierwiński bekräftade senare att ”Polen kommer att undantas från migrant­omfördelningen under många år framöver”, enligt uttalanden i Luxemburg under EU:s ministerråd för rättvisa och inrikesfrågor.

Oppositionen ifrågasätter undantaget

Alla håller dock inte med. Mariusz Kamiński, tidigare inrikesminister i Mateusz Morawieckis regering och numera EU-parlamentariker för PiS, skrev på X att ett ”systematiskt undantag för Polen är uteslutet.”

”Frågan om migrationspakten är fortfarande föremål för intensiva diskussioner inom EU. Inga beslut är fattade,” betonade han.

Regeringens talesperson Adam Szłapka påminde samtidigt om att pakten utformades under den tidigare regeringen:
”Det är faktiskt en migrationspakt som bär Mateusz Morawieckis namn,” sade han och tillade att Polen kommer att vara undantaget från migrantflytten permanent, inte bara tillfälligt.

Än så länge har dock EU-kommissionen inte bekräftat något officiellt.

Kan ett land verkligen undantas helt?

EU-kommissionen betonar att EU-rätten inte tillåter något fullständigt undantag från pakten. Däremot kan ett land som bedöms stå under ”migrations­tryck” få lindrade skyldigheter – exempelvis färre migranter att ta emot eller lägre ekonomiska bidrag.

Exakt vilka kriterier som avgör ett sådant undantag är ännu oklart. Antalet flyktingar, skyddsstatus och situationen vid gränserna är faktorer som kan spela in.

För Polens del pekar regeringen på att landet tagit emot miljontals ukrainska flyktingar sedan Rysslands invasion, och därmed borde ses som ett land under särskilt tryck.

Försenat beslut och fortsatt osäkerhet

Den 15 oktober skulle EU-kommissionen ha presenterat en lista över vilka länder som klassas som ”under migrations­tryck” och därmed får lättnader i sina skyldigheter. Men enligt uppgifter till RMF FM skjuts beslutet upp.

EU:s kommissionär för inrikes frågor, Magnus Brunner, tonade ner förseningen och menade att ”några dagars försening spelar ingen roll.”

Kommissionens talesperson Markus Lammert sade att man kommer att ”informera när ett nytt publiceringsdatum fastställs.”

För Polen innebär det fortsatt ovisshet. Än så länge finns ingen officiell lista över vilka länder som får undantag, men Polen nämns oftast som det mest sannolika fallet.

EU:s migrationspakt försöker skapa solidaritet mellan medlemsstaterna – men redan nu testas dess gränser. Frågan om Polen verkligen kan slippa sina skyldigheter har blivit ett lackmustest för hela systemet.

Tills vidare väntar både Bryssel och Warszawa på svaret: Kan ett land i EU verkligen säga nej?