Trumps svajiga fredsuppdrag: Åtta månader av tvära kast mellan Kiev och Moskva

Under åtta månader har Donald Trump försökt spela rollen som fredsmäklare i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Men hans agerande har präglats av motsägelser, tvära kast och oförutsägbar retorik. För varje uttalande om fred har följt ett nytt utspel som dragit åt motsatt håll.

Ett löfte om omedelbar fred

Trump inledde sitt uppdrag med stora ord. Efter ett samtal med Vladimir Putin i februari lovade han att fredsförhandlingar skulle inledas ”omedelbart”. Han framställde sig som den ende som kunde sätta stopp för det blodiga kriget.

Samtal med Zelensky – hopp om slutet på kriget

Kort därefter talade Trump med Ukrainas president Volodymyr Zelensky. Båda uttryckte en vilja att stoppa dödandet, och optimismen var påtaglig. USA kallade till det första officiella mötet mellan amerikanska och ryska representanter sedan invasionen inleddes.

Tonen hårdnar mot Ukraina

Men dagarna efter mötet förändrades allt. Trump började offentligt kritisera Zelensky och kallade honom en ”diktator utan val”. När Zelensky senare besökte Washington blev samtalet med den amerikanske presidenten öppet frostigt.

En bräcklig vapenvila föds

I mitten av mars tillkännagav Kreml att Putin gått med på en 30-dagars paus i attackerna mot ukrainsk infrastruktur efter ett långt samtal med Trump. Ukraina svarade med att stoppa sina egna motangrepp – i hopp om en varaktig vapenvila.

Fredsdrömmen faller isär

Hoppet varade inte länge. Ryssland ställde nya krav: Ukraina skulle upphöra med mobilisering, lägga ned vapnen och stoppa allt västligt stöd. Trumps idé om ett totalstopp i striderna kollapsade under tyngden av dessa krav.

USA:s irritation växer

När Ryssland avvisade de amerikanska förslagen började Trump visa öppet missnöje. Han kallade Putin ”besatt” av Zelensky och hotade att införa extra tullar på rysk olja. Det blev tydligt att medlingen började glida honom ur händerna.

Ett nytt försök till kontakt

I maj återupptog Trump kontakten med Putin efter två månaders tystnad. Samtalet följde på misslyckade förhandlingar i Istanbul, där Ryssland ställt orimliga territoriella krav. Trump tonade ändå ned betydelsen av Putins frånvaro och framställde sig åter som den centrala fredsmäklaren.

Sommaren av misslyckade initiativ

Sommaren gick utan resultat. Ryssland inledde en ny offensiv medan Trumps förslag till kompromiss låg i spillror. Hans frustration över Putins brist på samarbetsvilja blev alltmer tydlig i offentliga uttalanden.

Hot om sanktioner och nya deadlines

I juli varnade Trump Ryssland för ”allvarliga följder” om kriget inte avslutades inom 50 dagar. Han talade om ”sekundära tullar” på rysk olja, ett hot han tidigare upprepat flera gånger utan att agera. Trots nya tidsfrister förändrades ingenting på marken.

Möte i Alaska utan genombrott

Den 15 augusti träffades Trump och Putin i Anchorage, Alaska. Mötet varade i nästan tre timmar men ledde inte till något konkret resultat. Trump kallade samtalen ”extremt produktiva”, men medgav samtidigt att ingen överenskommelse hade nåtts.

Press mot Zelensky efter mötet

Kort efter Alaska-mötet började Trump kritisera Ukrainas president på nytt. Han menade att Zelensky kunde avsluta kriget ”nästan omedelbart” om han ville, men klargjorde att Ukraina inte skulle få gå med i Nato eller återta Krim. USA avstod också från att införa de utlovade tullarna mot Ryssland.

Budskapet förändras igen

Vid FN:s generalförsamling i september ändrade Trump plötsligt tonläge. Efter att ha träffat Zelensky hyllade han Ukrainas motståndskraft och sa att landet kunde ”vinna tillbaka hela sitt territorium”. Uttalandet överraskade både Kiev och Bryssel.

Nya hot blandas med eftergifter

I oktober antydde Trump att han var redo att skicka Tomahawk-robotar till Ukraina – men bara efter att ha ”talat med Ryssland först”. Kort därefter planerade han ett nytt möte med Putin i Budapest, vilket dock snabbt ställdes in. Förhandlingarna tycktes stå och stampa på nytt.

Från ilska till mildare ton

Trots sin tidigare hårda linje mot Moskva mildrade Trump retoriken igen. Han avstod från att leverera vapen till Ukraina och dämpade det diplomatiska trycket på Ryssland. Samtidigt beslutade USA att införa sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil – Trumps första verkliga åtgärd mot Kreml, skriver Kyiv Independent.

En medling utan slut

Åtta månader efter sitt första löfte om att ”få slut på kriget” står Trump kvar på samma plats – fast i ett mönster av förvirrande vändningar. Han växlar mellan att hota Putin och att ge honom eftergifter, mellan att stödja Kiev och att tvivla på det. För Ukraina har resultatet blivit detsamma: ett krig som fortsätter medan världen ser på.