Ida Hansson
EU samlas i Bryssel för att möta ett nytt diplomatiskt tryck från Donald Trump och Vladimir Putin. På dagordningen står miljardstöd till Ukraina, nya sanktioner och kampen för europeisk enighet i skuggan av globala maktspel.
EU samlas i Bryssel för att möta ett nytt diplomatiskt tryck från Donald Trump och Vladimir Putin. På dagordningen står miljardstöd till Ukraina, nya sanktioner och kampen för europeisk enighet i skuggan av globala maktspel.
Oro över Trumps nya linje
Trumps senaste uttalanden ligger nära Vladimir Putins krav på att Ukraina ska ge upp territorium i Donbas. Det har fått europeiska diplomater att reagera kraftigt. Bakom kulisserna pågår febril aktivitet för att formulera ett gemensamt svar som försvarar Ukrainas självständighet.
Zelenskyj på väg till Bryssel
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas landa i Bryssel för samtal med EU-ledarna. Hans besök ses som ett försök att stärka samarbetet och hålla Europa enat. Förhoppningen är att mötet ska mynna ut i konkreta beslut som visar att stödet till Ukraina står fast även under amerikansk press.
En gemensam 12-punktsplan växer fram
EU och Ukraina arbetar på en ny plan för att skydda landets intressen i framtida fredssamtal. Planen ska förhindra att Ukraina tvingas avstå territorium och i stället låsa frontlinjen som grund för förhandlingar. Den ska också säkra långsiktigt europeiskt stöd på flera nivåer – militärt, ekonomiskt och politiskt.
Ungern fortsätter skapa splittring
Flera EU-länder menar att Viktor Orbáns Ungern underminerar unionens enhet i Ukraina-frågan. Orbán anklagas för att gå Kremls ärenden och bromsa EU:s sanktioner. Kritikerna menar att Europa länge har blundat för problemet, vilket nu försvagar hela blockets trovärdighet.
EU planerar långsiktigt stöd till Ukraina
Den nya 12-punktsplanen ska förankra unionens åtaganden på lång sikt. Den omfattar bland annat vapenvila, säkerhetsgarantier, återförande av bortförda barn och frysning av ryska tillgångar tills skadestånd betalas. Målet är att göra stödet mer stabilt och mindre beroende av amerikansk politik.
Motdrag mot Putins krav
Planen ses som ett sätt att motverka Putins nya krav på att Ukraina ska överlämna mer mark i utbyte mot fred. I stället vill EU att förhandlingarna utgår från nuvarande frontlinjer. Det skulle frysa konflikten men samtidigt skydda Ukraina från att tvingas till orimliga eftergifter.
Frusna ryska tillgångar i fokus
En central fråga i Bryssel är om EU ska använda frysta ryska centralbankstillgångar som säkerhet för ett lån till Ukraina. Förslaget omfattar omkring 140 miljarder euro. Tanken är att pengarna ska stödja Ukrainas ekonomi och militära kapacitet under flera år framöver.
Belgien bromsar processen
Belgien har varit ett av de mest tveksamma länderna till att använda de frysta ryska tillgångarna. Landet oroar sig för juridiska risker om åtgärden prövas internationellt. Nu har man gått med på att låta EU-kommissionen göra en djupare juridisk analys, men osäkerheten kvarstår.
Juridiska hinder för beslut
Flera medlemsländer vill ha garantier för att EU gemensamt tar ansvar om lånet ogiltigförklaras i internationell domstol. De kräver nationella garantier och tydliga rättsliga ramar innan de går vidare. Det visar hur känslig frågan är – både politiskt och ekonomiskt.
Hopp om genombrott till december
EU-ledarna hoppas att ett juridiskt förslag ska vara färdigt i november, och att ett politiskt beslut kan fattas vid decembertoppmötet. Det skulle visa att EU är handlingskraftigt trots interna motsättningar. Många ser det som ett test på Europas förmåga att agera enat i kris.
Strid om hur pengarna ska användas
Diskussionen om lånet handlar inte bara om pengar – utan också om kontroll. Vissa vill att Ukraina ska tvingas köpa europeisk försvarsutrustning, medan andra menar att landet själv bör få välja. Frågan kan skapa nya spänningar inom EU:s försvarspolitiska samarbeten.
EU klubbar nya sanktioner mot Ryssland
Unionen är på väg att anta sitt 19:e sanktionspaket mot Moskva. Det omfattar ett framtida förbud mot import av rysk LNG-gas, nya resebegränsningar för diplomater och svartlistning av över hundra fartyg i den så kallade skuggflottan. Sanktionerna ska pressa Kremls ekonomi ytterligare, enligt Kyiv Independent.
Fico: ”EU:s agenda är inte bara Ukraina”
Efter flera veckors blockad har Slovakiens premiärminister Robert Fico lyft sitt veto mot sanktionspaketet. I gengäld fick han löfte om snabbare arbete för att sänka EU:s energipriser. Han betonade att Europa måste balansera sitt fokus: ”EU:s agenda är inte bara Ukraina.”
