Jens Asbjørn Bøgen
Ukraina vill ha full handlingsfrihet att bestämma hur de frysta tillgångarna ska användas.
Europeiska ledare närmar sig ett beslut om en länge omdebatterad plan som kan frigöra miljarder euro i frysta ryska tillgångar för Ukraina – ett förslag som först lades fram för flera år sedan och då avfärdades som orealistiskt.
Iryna Mudra, biträdande chef för Ukrainas presidentkansli, som har drivit initiativet sedan 2022, beskriver utvecklingen som ett stort genombrott. Men i takt med att diskussionerna går framåt drar Kyiv en tydlig gräns: Ukraina vill ha full handlingsfrihet när det gäller hur pengarna ska användas.
”Det har inte gått så snabbt som vi hade önskat, men vi gav aldrig upp”, sade Mudra i en exklusiv intervju med Kyiv Independent den 22 oktober.
Förändrad dynamik
När Mudra först föreslog att Rysslands frysta statliga tillgångar skulle omdirigeras till Ukrainas återuppbyggnad och försvar var de europeiska partnerna tveksamma, berättar hon. Nu sluter sig dock ledare bakom en plan för ett ersättningslån som kan ge upp till 140 miljarder euro – garanterat av just dessa frysta tillgångar.
Kyiv vill däremot ha full handlingsfrihet. ”Vi vet bäst var dessa resurser behövs mest akut”, sade Mudra. ”Ukrainas ståndpunkt har varit konsekvent – frysta ryska statsmedel måste bli ett verkligt finansiellt instrument för landets försvar, återuppbyggnad och rättvisa.”
Prioriteringarna omfattar att stärka Ukrainas försvarskapacitet, reparera krigsskadad infrastruktur och investera i den växande försvarsindustrin. Mudra uppskattar att mer än hälften av pengarna skulle gå till militära ändamål.
De senaste ryska attackerna har slagit ut elförsörjningen för över 100 000 personer i norra och östra Ukraina, vilket gör energireparationer till ännu ett akut mål.
En fond för återuppbyggnad
Utöver det omedelbara försvaret vill Kyiv också använda en del av medlen för att skapa en långsiktig kompensations- och återuppbyggnadsfond – en fond som skulle kunna investeras på liknande sätt som Norges oljefond.
”En del av pengarna bör avsättas för en kompensations- och återuppbyggnadsfond”, sade Mudra och betonade vikten av att balansera kortsiktig överlevnad med långsiktig återhämtning.
Planen är en fortsättning på Ukrainas tidigare initiativ om en internationell kompensationsmekanism, som föreslogs i maj 2022 och skulle göra det möjligt för krigsoffer att kräva skadestånd – något som inga befintliga domstolar i dag erbjuder.
”Ukrainas långsiktiga mål är den fullständiga överföringen av 300 miljarder dollar i frysta ryska tillgångar till Ukraina”, konstaterade Mudra.
Flexibilitet först
Ukrainas ekonomiska situation gör frågan ännu mer brådskande. Landet står inför ett budgetunderskott på 60 miljarder dollar under 2026–2027, och det föreslagna lånet kan bidra till att täcka underskottet.
”Självklart bör detta vara ett alternativ om det finns kritiska budgetbehov”, sade Mudra. ”Det kan till och med bli nödvändigt att använda alla pengar till försvaret – om det är vad som krävs för att vi ska överleva.”
Frankrike har enligt interna dokument från Europeiska kommissionen, som Kyiv Independent tagit del av, föreslagit att pengarna endast ska användas för vapen tillverkade inom Europa. Men Kyiv vill ha större flexibilitet – inklusive möjligheten att köpa från leverantörer utanför EU, som USA.
Vid en genomgång i Europeiska rådet den 23 oktober betonade president Volodymyr Zelenskyj samma sak och hänvisade till behovet av amerikansk teknik som kan fånga upp ryska ballistiska missiler som har slagit hårt mot Ukrainas energinät.
Väntan på utbetalningar
Trots det växande stödet medger Mudra att vissa EU-länder kan tveka att avsätta medel för kompensation före 2027 eller 2028, när de första anspråken förväntas behandlas.
Hon framhåller dock att både omedelbara försvarsutgifter och framtida ersättningar är avgörande pelare för Ukrainas överlevnad och rättvisa.
”Målet har aldrig förändrats”, sade hon. ”Dessa tillgångar får inte bara ligga stilla – de måste arbeta för Ukraina.”
