Utredare hävdar att Putin gjort färjan Estonias grav till en hemlig NATO-avlyssningsbas

Västliga underrättelsetjänster utreder uppgifter om att Ryssland kan använda vraket av färjan Estonia som en undervattensbas för spaningsverksamhet i Östersjön.

Dolt under vågorna

Enligt en gemensam granskning av tyska medier – WDR, NDR och Süddeutsche Zeitung – har flera NATO-länder underrättelser som tyder på att teknisk utrustning nyligen placerats i närheten av vraket.

Dessa anordningar kan styra undervattensdrönare och robotar eller registrera rörelser hos allierade fartyg.

Utredarna misstänker att sensorerna används för att samla in de akustiska signaturerna från NATO:s krigsfartyg och ubåtar – data som skulle göra det lättare för ryska styrkor att identifiera dem i framtida operationer.

Strategiskt läge

Estonia ligger på cirka 80 meters djup, omkring 35 kilometer sydost om den finska ön Utö.

Färjan sjönk den 28 september 1994 under en våldsam storm på rutten mellan Tallinn och Stockholm.

Katastrofen krävde 852 liv och är fortfarande en av de värsta civila fartygsolyckorna i modern tid.

År 1995 undertecknade Sverige, Estland och Finland ett avtal som förbjuder dykning på platsen för att skydda offrens kvarlevor.

Det långvariga förbudet har begränsat tillträdet för forskare och myndigheter och gjort att området legat orört i årtionden – något som experter menar kan ha gjort det till en idealisk plats för hemlig militär verksamhet.

Växande misstankar

Företrädare för flera västliga säkerhetstjänster sade till de tyska medierna att ryska marinenheter kan ha använt Estoniaplatsen för hemliga undervattensövningar eller spaningsinsatser.

Fynden har väckt bredare oro över Moskvas program för undervattenssensorer och landets växande kapacitet i Östersjöområdet.

I början av 2024 publicerade Litauen ett foto som visade vad som uppgavs vara en rysk hydroakustisk sonar som hittats vid Kuriska näset.

Liknande anordningar har enligt uppgifter också upptäckts i Storbritannien, Irland och Lettland.

Regional övervakning

Den finska gränsbevakningen avböjde att kommentera och sade att den inte lämnar uppgifter om pågående övervakning.

Estlands utrikesdepartement uppgav att man fortsätter att följa utvecklingen i samarbete med sina NATO-allierade.

Fallet stärker bilden av att Ryssland utökar sin undervattensspaning i Europa, särskilt i områden som är avgörande för NATO:s norra och baltiska försvarslinjer.

Källor: WDR, NDR, Süddeutsche Zeitung, LETA