Mimmo Wiestål Fischetti
En hemlig lista över potentiella mål i Venezuela — bland annat hamnar och flygplatser som används av narkotikasmugglare — har enligt källor lagts fram för republikanska senatorer. Samtidigt har USA fört stora militära resurser till regionen, vilket väcker frågan: hur skulle en amerikansk flyg- eller sjöinsats se ut — och vilka risker skulle den föra med sig?
Vad innehåller mållistan?
Den klassificerade planen som fått begränsad spridning ska enligt uppgifter innehålla anläggningar kopplade till president Nicolás Maduro — men också infrastruktur som används av kokainliga: hamnar, flygplatser och transiteringspunkter. Listan presenterades nyligen för ledande republikanska senatorer, vilket bidragit till spekulationerna om att en beslutsfattare i Vita huset kan ge order om precisionsangrepp, skriver ABC News.
En massiv militär uppbyggnad
Under de senaste månaderna har USA samlat en stor styrka i Karibien och Norra Sydamerika — med fartyg, ubåtar, spaningsdroner, stealth-flyg och flera tusen soldater i beredskap. Presidenten har dessutom offentligt pekat på att USA redan börjat slå mot misstänkta narkotikafartyg i regionen. Den öppna militära visningen har tolkats som ett försök att sätta press på Maduroregimen.
Tre tänkbara scenarier
Analytiker ser i huvudsak tre möjliga vägar om en militär insats beslutas:
- Koverta operationer – mål som slås utan offentliga förklaringar, ofta i samarbete med specialstyrkor eller hemliga enheter.
- Begränsade luft- och sjöangrepp – träffar mot infrastruktur som flygplatser, hamnar, drivmedelslager och kommunikationsknutpunkter för att störa smugglarnas rutter.
- Fullskalig invasion – en markoffensiv i stil med tidigare amerikanska operationer i Panama, något de flesta experter bedömer som minst sannolikt på grund av de enorma politiska och militära kostnaderna.
Prioriterade mål — bortom hamnar och flyg
Förutom logistiska noder pekar militära bedömare ut andra strategiska objekt: mobilmaster och satellitbasstationer som styr kommunikation, bränsledepåer som håller fordon och fartyg i gång och luftvärnssystem som hotar amerikanska fartyg och flyg. Ett senare stadium i en eskalation skulle kunna vara försök att slå ut ledarskapet — ett extremt känsligt beslut med stora politiska följder.
Riskerna vid en insats
En begränsad luftkampanj kan verka tekniskt möjlig — men både experter och tidigare erfarenheter visar att militära operationer i länder med stark motvilja mot utländsk intervention ofta får oförutsägbara följder. En markoperation skulle innebära ännu större risker: civila förluster, destabilisering av regionen och en långdragen ockupationsproblematik. Historien från Irak, Libyen och Afghanistan används ofta som varnande exempel.
Politisk spelplan — varför nu?
Bakgrunden är en kombination av långa anklagelser mot Maduro för förtryck och valfusk, och en ny inriktning där administrationen kopplar vissa narkotikakarteller nära statliga aktörer — och därmed formulerar ett argument för att använda militär makt mot narkotikatransporter. Samtidigt har vita huset uttalat att eventuella beslut om Venezuela kommer direkt från presidenten, medan flera källor menar att planeringen är långt gången.
Vad händer härnäst?
Om ett angrepp ska ske återstår det att se om det blir hemliga operationer, begränsade träffar mot logistiska mål eller något större. Militärkällor bedömer att en omedelbar storskalig invasion är osannolik — men de skriver inte av möjligheten till smala, riktade attacker. För omvärlden betyder varje eskaleringssteg ökad politisk spänning och risk för regional destabilisering.
