USA-expert varnar Europa om Ryssland: ”Begränsat kärnvapenkrig är inte omöjligt”

Ryssland fortsätter att använda kärnvapenhot i sitt krig mot Ukraina, Kina expanderar sitt arsenal i snabb takt, och USA räknar om hur man kan avskräcka två kärnvapenrivaler samtidigt.

Dessa spänningar har väckt nya debatter om avskräckning och obekväma frågor om vad som skulle kunna hända om en NATO-stat attackerades.

Kärnvapentrycket återvänder

Peking och Moskva talar ofta om en multipolär värld, men analytiker som Matthew Kroening menar att detta främst syftar till att försvaga USA snarare än att stärka andra länder.

I denna återuppväckta rivalitet har kärnvapen blivit centrala i politiska signaler och militära strategier.

Kroening sade till journalisten Cristina Cileacu att många hade trott att kärnvapen blivit kvarlevor från kalla kriget, men både Ryssland och Kina använder dem nu för att påverka det globala läget.

Han pekade på Rysslands hot under Ukraina-kriget och Kinas stora upprustning som tydliga tecken på att den nukleära konkurrensen är tillbaka.

Washingtons budskap till motståndare

Trumps antydan om att USA kan återuppta kärnvapentester skapade osäkerhet kring om han syftade på rutinmässiga robotprov eller en återgång till sprängtester som senast genomfördes 1992.

Kroening sade att huvudsyftet verkade vara att signalera att USA inte låter sig skrämmas av vare sig Ryssland eller Kina.

Rysslands beroende av nukleär skrämseltaktik har påverkat det västliga stödet till Ukraina, inklusive offentliga uttalanden från amerikanska tjänstemän som erkänt begränsningar av rädsla för eskalation.

Kroening anser att denna försiktighet snarare har uppmuntrat Moskva till ytterligare press än motverkat den.

Om Ryssland använder kärnvapen

På frågan vad som skulle följa efter ett ryskt kärnvapenangrepp betonade Kroening att det främsta målet är avskräckning så att det aldrig sker.

Om Ryssland attackerade Ukraina skulle USA:s reaktion skilja sig från en reaktion på ett angrepp mot en NATO-stat.

Han förklarade att ömsesidig garanterad förstörelse inte är den enda möjligheten. Ett begränsat amerikanskt svar skulle kunna visa Ryssland att kärnvapenutpressning inte får väst att dra sig tillbaka.

Rapporter om att säkerhetsrådgivare Jake Sullivan privat varnat Ryssland om amerikanskt deltagande med konventionella vapen tyder på att denna form av avskräckning redan används.

Allianser och maktförskjutning

Kroening framhöll att modern makt bygger på ekonomisk styrka, diplomati och militär förmåga tillsammans.

Kina använder alla tre effektivt, medan Ryssland lutar sig mer på militära verktyg. Eftersom dessa stater samordnar sina insatser förblir allianser mellan demokratier avgörande.

Han sade att när USA agerar tillsammans med NATO och asiatiska partner representerar detta mer än hälften av världens BNP, långt mer än den samlade vikten av Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea.

Denna gemensamma styrka är enligt honom avgörande för att forma världens utveckling.

Avskräckning av två kärnvapenrivaler

För första gången måste USA avskräcka två kärnvapensupermakter samtidigt.

Kroening tjänstgjorde i en kongresskommission som drog slutsatsen att Washington behöver stärka sina kärnvapenstyrkor, öka de strategiska kapaciteterna i Europa och Asien och satsa på robustare robotförsvar.

Han sade att detta skulle bli USA:s första stora kärnvapenupprustning sedan kalla kriget.

Rumänien och Svartahavsregionen

Cileacu frågade om oron i Rumänien efter att USA minskat trupperna vid basen Mihail Kogălniceanu.

Kroening sade att förändringen måste ses i ett globalt sammanhang, särskilt eftersom vissa Pentagon-tjänstemän ser Kina som den långsiktiga huvudutmaningen.

Han betonade att förmåga betyder mer än truppantal och att teknologi kan kompensera mindre styrkor.

Han tillade att Svartahavsregionen förblir strategiskt viktig, även om den får mindre uppmärksamhet i USA:s allmänhet än bland säkerhetsexperter.

Teknologi som ny konfliktzon

Artificiell intelligens och avancerad teknik innebär både möjligheter och risker.

Kroening jämförde dem med tidiga omvälvande uppfinningar, användbara men potentiellt farliga.

Han sade att USA:s strategi bygger på att främja innovation, skydda känslig teknik från stöld och arbeta nära allierade så att demokratier behåller ett försprång gentemot konkurrenter som Kina.

Internationella institutioners framtid

På fråga om globala organisationer fortfarande spelar roll sade Kroening att institutioner sammansatta av demokratier, som NATO eller G7, fortsätter att vara effektiva.

Bredare institutioner som FN, där Ryssland och Kina har stort inflytande, har ofta svårt att agera.

Han menade att demokratier bör använda dessa organ när det är möjligt, men också vara beredda att gå runt dem när de inte fungerar.