Kathrine Frich
I många år har relationerna mellan Ryssland och Georgien präglats av konflikt, påtryckningar och politisk misstro.
Länderna utkämpade ett kort men betydelsefullt krig 2008 och följderna har format regionen sedan dess.
Mot denna bakgrund har ödet för Georgiens före detta president Micheil Saakasjvili blivit allt mer sammanvävt med den större konflikt som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina.
Denna vecka vände sig Saakasjvili direkt till Kiev med en personlig begäran.
Söker särskild status
Enligt European Pravda har Saakasjvili vädjat till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att erkänna honom som en “civil fånge” i det rysk-ukrainska kriget.
Han sade att begäran motiverades av hans senaste förflyttning från ett georgiskt sjukhus tillbaka till en fängelseanläggning.
Saakasjvili hävdar att han blev förgiftad i mars 2022, strax efter att kriget brutit ut i full skala, och menar att attacken arrangerades av Ryssland.
Han anklagar de georgiska myndigheterna för att ha “öppet ställt sig på Rysslands sida” och insisterar på att åtalet mot honom är politiskt motiverat.
I ett uttalande på Facebook kopplade han sin situation direkt till konflikten. “Det är absolut klart att min förföljelse och mitt öde är kopplat till kriget”, skrev han.
Vädjan till Kiev
Saakasjvili bad Zelenskyj att ingripa på liknande sätt som 2019, då den ukrainske ledaren återställde hans indragna medborgarskap.
Han uppmanade Kiev att ge honom status som civil fånge påverkad av kriget, med hänvisning till sina tidigare roller i Ukraina.
“Jag vill be er, precis som 2019 när ni återställde mitt olagligt indragna medborgarskap: inkludera mig, den tidigare chefen för Odessa-regionens administration och chefen för det nationella reformrådets verkställande kommitté, som olagligt hålls kvar av det proryska georgiska regimen, i listan över civila fångar i detta krig, med motsvarande rättsliga konsekvenser,” skrev Saakasjvili.
Han argumenterade för att ett sådant erkännande skulle återspegla både hans tjänst i Ukraina och de politiska dimensionerna av hans frihetsberövande.
Rättsligt tryck på hemmaplan
Saakasjvili avtjänar för närvarande ett långt straff efter att georgiska domstolar dömt honom för bland annat förskingring och olaglig gränspassage.
Hans totala straff överstiger 12 år. I november inledde den georgiska åklagarmyndigheten dessutom ett nytt mål där han och flera oppositionspersoner anklagas för att ha försökt uppmana till att störta regeringen.
Samtidigt har georgiska myndigheter tagit steg för att klassa hans parti, United National Movement, som okonstitutionellt, vilket ytterligare har ökat spänningarna mellan regeringen och en av landets mest framträdande oppositionsgrupper.
Hans anhängare menar att tidpunkten för dessa rättsliga åtgärder visar att fallet är politiskt, medan myndigheterna insisterar på att anklagelserna bygger på nationell lag och inte påverkas av internationella händelser.
Zelenskyj har ännu inte offentligt svarat på Saakasjvilis begäran. Ukraina har tidigare uttryckt oro över hans hälsa och behandling, men ett formellt erkännande som civil fånge skulle få diplomatiska följder för relationerna mellan Kiev och Tbilisi som redan är ansträngda.
