Mimmo Wiestål Fischetti
Svenskarna är i grunden medvetna om risken för falska nyheter, men många snubblar ändå i flödet. En ny studie från Internetstiftelsen visar att en tydlig minoritet sprider samhällsnyheter utan att ha koll på innehållet eller avsändaren.
Samtidigt tycker stora grupper att det är svårt att avgöra vad som är sant i konflikter och politiskt laddade frågor. Undersökningen gjordes i januari 2024 som en fördjupning till rapporten Svenskarna och internet.
Fler delar vidare utan att läsa klart
Att dela en artikel utan att först ta del av hela innehållet är vanligare än många tror. Nästan var tionde svensk internetanvändare har under det senaste halvåret delat samhällsnyheter i sociala medier utan att ha läst, sett eller hört klart, enligt Internetstiftelsen. I siffror handlar det om 7 procent.
Mest sticker äldre män ut. I åldersgruppen 65–84 år uppger 14 procent att de delat vidare utan att ha tagit in hela artikeln eller inslaget, enligt rapporten.
Delning utan koll på källan
Studien pekar också på en mer grundläggande källkritisk miss: att sprida nyheter utan att ens veta vem som står bakom dem. Fem procent – omkring var tjugonde person – säger att de delat samhällsnyheter i sociala medier utan att känna till avsändaren.
Även här är äldre män överrepresenterade, särskilt i grupperna 50–64 och 65–84 år.
Utbildning gör skillnad
Skillnaderna handlar inte bara om ålder och kön. Personer med högskole- eller universitetsutbildning uppger mer sällan att de delat utan att veta källan – 3 procent jämfört med befolkningen i stort. Bland dem med grundskola eller gymnasium som högsta utbildning är andelen i stället något högre, 6 procent, enligt Svenskarna och internet.
När flödet och känslorna tar över
När svenskarna själva beskriver var källkritiken blir svårast återkommer tre saker: sociala medier, egna åsikter och nära relationer. Många pekar på hur lätt det är att svepas med när en länk dyker upp i flödet – särskilt om den delas av någon man känner eller om den bekräftar det man redan tycker.
Några av svaren i studien är:
”Det som skrivs på sociala media.”
”När jag håller med om det som skrivs. Det är extra viktigt att vara källkritisk då.”
”När informationen kommer från nära vän som man har förtroende för.”
Krig, konflikter och tydliga politiska intressen lyfts också fram som lägen där det blir extra svårt att hålla huvudet kallt, enligt Svenskarna och internet.
Krig och geopolitik svårast att bedöma
På frågan vilka nyhetsteman som är svårast att avgöra sanningshalten i hamnar internationella konflikter i topp. Fler än sex av tio tycker att det är svårt att veta vad som är sant eller falskt i det som skrivs om Israel–Palestina-konflikten. Drygt hälften upplever samma sak när det gäller Rysslands hot mot Sverige.
Även rapporteringen om kriget i Ukraina och klimatfrågan beskrivs som svår att navigera i av nära hälften av de tillfrågade. Samtidigt upplevs det lättare att värdera information om gängkriminalitet och Sveriges Nato-inträde, där runt en tredjedel tycker att sanningen är svår att avgöra.
Äldre kämpar mer med sant eller falskt
Åldern spelar återigen in. Äldre internetanvändare säger i högre grad än yngre att de har svårt att avgöra vad som stämmer i de stora nyhetsfrågorna. En möjlig förklaring som lyfts i studien är att yngre delvis kan överskatta sin förmåga – men också att de oftare fått digital källkritik i skolan, något många äldre saknat.
Skolan – men också hemmet
Föräldrarna ser skolan som viktig, men bilden av hur bra den lyckas är splittrad. Drygt en tredjedel av föräldrar med barn 12–19 år tycker att deras barn får tillräcklig undervisning i digital källkritik. Ungefär lika många svarar att de inte vet, och nästan tre av tio anser att undervisningen är otillräcklig. Föräldrar till gymnasieelever är mer nöjda än föräldrar till barn i grundskolan, enligt rapporten.
Samtidigt uppger nästan nio av tio föräldrar att de brukar prata med sina barn om källkritik. Men bara hälften av barnen säger att de upplever de här samtalen hemma, enligt Svenskarna och internet.
Internetstiftelsen vill rusta fler
Bakom studien står Internetstiftelsen, som arbetar för att stärka svenskarnas digitala kompetens. På sajtens avdelning Internetkunskap finns guider om bland annat hur algoritmer styr flödet, hur falska nyheter byggs och varför konspirationsteorier får fäste.
Studien tecknar en bild av ett Sverige där källkritiken är högt värderad – men ofta svår att leva upp till i praktiken. Flödestempo, starka känslor och komplexa konflikter gör att även en liten andel slarvigt delade inlägg kan få stor effekt. Om fler ska stå emot desinformation krävs både bättre vana i vardagen och fortsatt stark undervisning, i skolan och runt köksbordet.
