August M
COP30 avslutades i ett läge präglat av stormar, protester och politiska motsättningar. Enligt BBC bidrog USA:s frånvaro och oljestaternas motstånd till ett svagt slutavtal. Mot Beléms Amazonas-kuliss utspelades dramatiska scener när delegaterna lämnade mötet utan någon global överenskommelse om att fasa ut fossila bränslen.
De avslutande timmarna av COP30 präglades inte av firande utan av förvirring – översvämmade korridorer, nödevakueringar och förhandlare som skyndade genom fuktiga, stormdrabbade hallar i Belém.
Mot denna bakgrund stod delegaterna inför en politisk verklighet som överskuggade kaoset: toppmötet skulle avslutas utan ett löfte om att fasa ut fossila bränslen.
Splittrade allianser
I stället för de kraftfulla formuleringar många länder efterfrågade uppmuntrar Mutirão-texten länderna endast ”frivilligt” att snabbare minska sin användning av fossila bränslen.
BBC rapporterade att mer än 80 stater, däribland Storbritannien och EU, hade tillbringat flera dagar med att försöka få till starkare åtaganden – bara för att se oljeproducerande länder motsätta sig varje tydlig hänvisning till de bränslen som värmer planeten.
Vissa delegationer sade privat till BBC att de fruktade att samtalen kunde kollapsa helt, särskilt sedan USA för första gången sedan Parisavtalet avstod från att skicka en delegation.
President Donald Trumps beslut att lämna avtalet och kalla klimatförändringarna ”ett bedrägeri” skapade ett strategiskt vakuum.
Tysklands tidigare klimatsändebud Jennifer Morgan sade till BBC att frånvaron av USA var ett ”hål” i förhandlingsrummet. Långa nattliga diskussioner hade normalt sett inneburit att USA balanserat trycket från stora oljestater.
Ilska från utsatta länder
Spänningarna blev offentliga när Colombia fördömde hanteringen av den avslutande plenarsessionen. BBC News rapporterade att delegaten Daniela Durán González motsatte sig ordförandens beslut att inte tillåta formella invändningar mot resultatet.
Hon sade att forskningen visar att ”mer än 75 % av de globala växthusgasutsläppen kommer från fossila bränslen” och argumenterade för att klimatkonventionen äntligen måste konfrontera detta faktum.
Oljestaterna står fast
Saudiarabien upprepade under avslutningssessionen att ”varje stat måste tillåtas bygga sin egen väg, baserat på sina respektive omständigheter och ekonomier”. Liksom andra stora exportörer hävdade landet att utnyttjandet av fossila reserver fortsatt är avgörande för den nationella utvecklingen – en hållning som i slutändan formade vad sluttexten kunde säga.
För många förhandlare var lättnaden helt enkelt att tidigare klimatåtaganden inte drogs tillbaka.
Amazonas-kuliss och oroliga scener
BBC rapporterade att toppmötets fysiska miljö skapade sin egen dramatik: störtregn översvämmade delar av området, toaletterna slutade fungera, hettan blev outhärdlig och mer än 50 000 registrerade delegater evakuerades två gånger.
Säkerheten bröts också när omkring 150 demonstranter tog sig in med plakat med budskapet ”våra skogar är inte till salu”.
Trots önskemål om tydligare formuleringar om fossila bränslen använde Brasilien Belém-toppmötet för att lyfta fram skyddet av regnskogen.
President Luiz Inácio Lula da Silva lanserade den nya fonden Tropical Forests Forever Facility, som hade inbringat minst 6,5 miljarder dollar vid mötets slut. Mer än 90 länder ställde sig dessutom bakom en global färdplan för att begränsa avskogningen.
Reaktioner från Europa och andra delar av världen
Sierra Leones klimatminister sade till BBC att avtalet ”flyttade fram positionerna” när det gäller klimatfinansiering och att det gav tydligare förväntningar på länder med historiska utsläpp.
Men för den grupp stater som sökte ett tydligt åtagande om att fasa ut fossila bränslen kändes slutet på COP30 som ännu ett förlorat tillfälle.
Källor: BBC
