Mimmo Wiestål Fischetti
En AI-driven ”psykolog” kan bli ett nytt verktyg för snabbare och säkrare psykiatriska bedömningar. I en färsk studie från Lunds universitet lyckades chattboten Alba identifiera flera diagnoser med minst lika god träffsäkerhet som de formulär som används i vården i dag – och många deltagare upplevde dessutom samtalet som ovanligt empatiskt.
Enligt forskarna kan tekniken på sikt korta köer och ge patienter snabbare svar, enligt Lunds universitet.
Så fungerar AI-psykologen Alba
Alba är en generativ AI som genomför en strukturerad intervju i chattform. Användaren får svara på frågor om sitt mående, och boten ställer följdfrågor beroende på vad som kommer fram. Utifrån dialogen ger Alba ett förslag på möjliga diagnoser enligt DSM-5, alltså samma diagnossystem som kliniker utgår från. Verktyget är tänkt som stöd – inte som ersättning – till legitimerade psykologer och psykiatriker, betonar forskargruppen vid Lunds universitet.
Studien: högre precision än vanliga skattningsskalor
I studien, publicerad i tidskriften Scientific Reports, intervjuades 303 personer av Alba. Därefter jämfördes botens diagnosförslag med deltagarnas redan fastställda psykiatriska diagnoser och med resultaten från etablerade skattningsskalor. Alba var lika träffsäker – eller bättre – när det gällde att känna igen tillstånd som depression, ångest och adhd. Enligt Lunds universitet slog AI-intervjuerna de traditionella formulären i majoriteten av de studerade diagnoserna.
Forskarna lyfter särskilt att dialogformen gör det lättare att skilja mellan diagnoser som ofta överlappar, till exempel depression och ångest, där formulär ibland ger liknande utslag, enligt Neuroscience News.
”Det är alltid psykologen som beslutar”
Professor Sverker Sikström, en av forskarna bakom projektet, beskriver Alba som ett beslutsstöd för vården. AI:n ska sammanfatta och strukturera informationen från intervjun, medan den slutliga bedömningen alltid görs av en människa. Enligt Sikström kan upplägget spara tid i utredningar som i dag ibland tar mycket lång tid, särskilt vid neuropsykiatriska diagnoser, enligt Lunds universitet.
Empatin överraskade forskarna
En oväntad del av resultatet var hur deltagarna upplevde samtalet. Många beskrev boten som relevant, förstående och varm i tonen. Forskarna själva kallar omdömena ”överraskande positiva”, enligt Lunds universitet.
Det är en viktig poäng, eftersom bemötandet ofta påverkar hur mycket människor vågar berätta om sin psykiska hälsa.
”Jag fick bekräftelse hemma i lugn och ro”
En av deltagarna, Golnoush Lundén, berättar i TV4:s intervju att hon länge haft hög energi och svårt att sitta still, något som senare började påverka hennes arbete. När hon testade Alba upplevde hon dialogen som mänsklig och bekräftande. Att sitta hemma i en lugn miljö gjorde det lättare att öppna sig, säger hon. Albas diagnosförslag användes sedan som underlag när en psykiatriker fastställde att hon hade ADHD.
Kan korta vårdköerna – men kräver kontroll
Forskargruppen ser tekniken som en möjlig väg till snabbare första bedömningar, särskilt i ett vårdsystem där väntetiderna kan vara långa. Samtidigt betonar man att AI måste användas med tydliga ramar, medicinskt ansvar och kontinuerlig uppföljning för att undvika felbedömningar och snedvridningar. Studien är ett tidigt steg, men ett som pekar mot att AI-stödda intervjuer kan bli en konkret del av framtidens psykiatri.
