Mimmo Wiestål Fischetti
En amerikansk fredsplan i 28 punkter för att få slut på kriget i Ukraina har utlöst hård kritik i flera europeiska huvudstäder. Kritikerna menar att utkastet i praktiken flyttar fram ryska positioner och riskerar att pressa Ukraina till eftergifter.
Estlands högste tjänsteman på utrikesdepartementet, Jonatan Vseviov, varnar för att Europa inte kan ställas inför ett färdigt avtal som speglar Moskvas krav – och jämför upplägget med den historiska Molotov–Ribbentrop-pakten, enligt Reuters.
Därför jämförs förslaget med Molotov–Ribbentrop
Jonatan Vseviov, generalsekreterare i Estlands utrikesministerium, säger att Trumps fredsplan liknar en modern variant av 1939 års uppgörelse mellan Nazityskland och Sovjetunionen. Den gången innehöll pakten en hemlig del som delade upp Östeuropa i intressesfärer. I dagens läge, menar Vseviov, finns en risk att stormakter gör upp om Ukrainas framtid utan att Europas demokratier har fått säga sitt. Enligt ERR, Estlands public service, beskriver han processen som en ”enda röra” och betonar att en sådan ordning inte kan påtvingas Europa i tysthet, skriver Meduza.
Vseviov understryker också att en fredsplan som ska gälla Europa måste ha EU-ländernas godkännande.
”Europa är en samling demokratier, och det är inte möjligt att här påtvinga en Molotov-Ribbentrop-pakt i tysthet. Det skulle omedelbart komma fram i ljuset”, säger han.
Misstanken: Utkastet bär ryska fingeravtryck
Bakom kritiken ligger inte bara innehållet, utan även frågan om vem som faktiskt skrev utkastet. Enligt Vseviov är det oklart om planen i sin första version ens var ett genuint amerikanskt dokument. Reuters rapporterar att delar av 28-punktsförslaget ska ha hämtats från ett ryskt “non-paper” som nådde Trumpadministrationen i höst, vilket ökat oron i Europa och i den amerikanska kongressen, rapporterar Reuters.
”Denna text i 28 punkter tilltalade oss inte från början. Den behöver skrivas om, eftersom den återspeglar vad Ryssland vill ha”, säger Vseviov enligt ERR.
Efter massiv kritik har USA och Ukraina i Genève enats om ett reviderat utkast där flera av de mest kontroversiella punkterna strukits eller skrivits om, uppger bland andra Reuters och The Guardian.
Tre punkter som kan hota Europas säkerhet
Vseviov säger att han ser tre tydliga brister i den ursprungliga planen – brister som, enligt honom, sammantaget kan gynna Ryssland och försvaga Europas säkerhet.
”För det första, skulle det skapa en bakdörr för Ryssland in i diskussionen om Europas säkerhetsarkitektur, vilket enligt vår mening är uteslutet. För det andra, den absoluta ihåligheten i Ukrainas säkerhetsgarantier, och för det tredje, att en möjlig fred bara lägger bördan på offret och inte på angriparen – det är löjligt”, säger han.
Kritiken ligger i linje med invändningar som framförts av flera europeiska ledare: att ett avtal inte får innebära att angriparen belönas med landvinster eller politiskt inflytande över Europas säkerhetsordning, enligt The Guardian.
”Kollegorna i Moskva är djupt förvirrade”
Trots att samtalen i Genève har lett till en kraftigt omarbetad version av planen vill Vseviov inte ropa hej. Han säger att turerna har skapat osäkerhet både i Europa och i Ryssland, där Kreml först uttryckte entusiasm men nu tycks mer splittrat.
”Det verkar som att kollegorna i Moskva är djupt förvirrade”, tillägger han.
Enligt Financial Times fortsätter Moskva samtidigt att driva hårda krav om territoriella eftergifter för att acceptera en uppgörelse, vilket gör att förhandlingarna fortfarande står och väger, uppger Financial Times.
Läget nu
USA väntas fortsätta trycka på för en lösning, samtidigt som Europa försöker säkra att Ukrainas suveränitet och långsiktiga säkerhetsgarantier inte urholkas. Förhandlingarna fortsätter under kommande veckor, men avståndet mellan parterna är fortsatt stort.
