Europa förbereder motdrag mot Moskva

Flera länder inom EU och Nato diskuterar nu motåtgärder som tidigare ansågs helt otänkbara.

Målet är att bromsa Rysslands aktiviteter utan att trigga en direkt militär konfrontation.

Förändrat säkerhetsläge

Enligt Politico överväger europeiska regeringar allt från samordnade cyberangrepp till mer överraskande militärövningar vid östgränsen. Flera diplomater beskrev att det inte längre räcker att reagera – man vill visa handlingskraft innan nya angrepp sker.

Lettlands utrikesminister har tidigare förklarat för Politico att hon anser att Ryssland regelbundet testar gränserna för att se hur långt man kan gå. Hon menar att Europas svar måste vara mer aktivt och konkret.

Samtidigt har drönare kopplade till Ryssland visat sig över Polen och Rumänien, och olika incidenter med GPS-störningar och militära intrång har blivit allt vanligare.

GLOBSEC, en tankesmedja i Bratislava, rapporterade att mer än hundra sabotageförsök i Europa kan kopplas till Moskva under årets första sju månader, främst i Polen och Frankrike.

Oro växer i huvudstäderna

Rysslands ledning har under hösten uppmärksammat Europas militära upprustning. Vid Valdai-konferensen i oktober antydde Vladimir Putin enligt Politico att Moskva kan svara om utvecklingen fortsätter. Ryska säkerhetsföreträdare har samtidigt intensifierat sin retorik mot väst.

I Europa finns en växande känsla av att hybridattacker nu sker i en takt som saknar motstycke. Tysklands försvarsdepartement har enligt Welt TV uppmanat EU och Nato att fundera på hur länge denna typ av angrepp kan tolereras.

När en polsk järnvägsförbindelse saboterades i november svarade Warszawa med tusentals soldater för att skydda kritisk infrastruktur. Landets premiärminister beskrev då Rysslands agerande som en form av statsstyrt terrorbeteende.

Sökandet efter rätt verktyg

EU:s utrikeschef har samtidigt varnat för att hotbilden mot unionen är allvarlig och efterlyst ett kraftfullt svar. Italiens försvarsminister lade nyligen fram ett omfattande program med förslag om ett europeiskt hybridcenter, en större cyberstyrka och mer avancerad teknisk kompetens.

Frågan är dock hur långt demokratier kan gå. Forskare vid GEODE-institutet i Paris betonar att europeiska stater måste väga rättsstatliga principer mot behovet av effektivt försvar. Flera länder har redan skärpt lagstiftningen kring drönare och vissa använder offensiva cyberverktyg.

Analytiker som citeras av Politico menar att Europa även skulle kunna rikta cyberangrepp mot delar av Rysslands krigsproduktion, exempelvis industrizoner kopplade till drönartillverkning.

Andra anser att informationskriget måste stärkas, bland annat genom närmare samarbete med länder som bättre förstår rysk inrikesopinion.

Markeringar i stället för motattacker

Nato håller fast vid sin defensiva profil. Enligt diplomater som Politico intervjuat ser alliansen större nytta i tydliga markeringar än i egna hemliga operationer. Det kan handla om snabbare gemensam tillskrivning av ryska angrepp och militärövningar utan förvarning nära östra gränsen.

Hybridcentret i Helsingfors fortsätter samtidigt att stödja medlemsländer med analyser och utbildning.

En högt uppsatt Nato-källa säger till Politico att det krävs mer samordning framöver – både för att visa beslutsamhet och för att kunna flytta resurser snabbt när läget kräver det.

Källa; Politico, GLOBSEC