Mimmo Wiestål Fischetti
Den ryska ”skuggflottan” av oljetankers fortsätter att rulla genom Östersjön i stor skala. Fartygen hjälper Ryssland att sälja olja trots västs sanktioner – men resan genom trånga farleder sker ofta med bristfälligt underhåll, oklar försäkring och svåridentifierade ägare. Svenska myndigheter varnar nu för en växande risk för både olyckor och hybridpåverkan.
Ett sanktionssystem som rundas till sjöss
Efter invasionen av Ukraina har EU och G7 skärpt olje- och finanssanktionerna mot Ryssland. Enligt Kustbevakningen har detta drivit fram ett parallellt transportsystem: äldre tankfartyg som byter flagg, ägare och rutiner för att kunna fortsätta exportera rysk olja.
Syftet är i första hand ekonomiskt – oljan ger krigskassan nytt syre. Men trafiken får konsekvenser i ett hav där olyckor redan är vanliga på grund av grunt vatten, tät fartygsström och smala passager, skriver sajten bundeswehr.de.
Gamla fartyg och oklara ägare gör olyckor farligare
Myndigheter runt Östersjön beskriver återkommande mönster: slitna fartyg, lägre säkerhetsstandard och besättningar som inte alltid möter de krav kuststaterna vill se. Det handlar ofta om fartyg som seglar under så kallade bekvämlighetsflaggor – registrerade i länder med svagare tillsyn.
Konsekvensen är dubbel. Dels ökar risken för motorhaveri, grundstötning eller kollision med oljeutsläpp som följd. Dels blir ansvarsfrågan ofta oklar om något händer, eftersom ägandet kan vara dolt bakom bolagskedjor i flera länder och försäkringen bristfällig eller svår att spåra. (bundeswehr.de)
Begränsade möjligheter att ingripa på öppet hav
Kustbevakningen pekar på en juridisk låsning: principen om ”oskadlig genomfart” i havsrätten. Den innebär att fartyg som passerar utan att tydligt bryta mot reglerna normalt inte kan bordas eller stoppas enbart på grund av misstankar.
Däremot kan myndigheter agera vid konkreta överträdelser – exempelvis om ett fartyg orsakar utsläpp eller hotar säkerheten i en hamn eller i territorialvatten. Därför har samarbetet mellan kuststaternas civila och brottsbekämpande myndigheter intensifierats, skriver bland annat TV4 Nyheterna.
Nya kontroller i farlederna – men skuggflottan är kvar
Under 2025 har flera kustländer skruvat upp trycket. Sverige och Tyskland har anslutit sig till Danmark i en linje där tankers i eller mot de danska sunden kan ombes visa upp giltiga försäkringspapper. Syftet är att göra det svårare för skuggflottan att operera anonymt, enligt Foreign Policy.
Samtidigt pågår Natos förstärkta sjöövervakning i regionen. Operationen ”Baltic Sentry”, som inleddes i januari, ska bland annat skydda undervattensinfrastruktur och ge bättre lägesbild av trafiken till havs. Enligt svenska marinen har insatsen bidragit till att kabelincidenter minskat under året, skriver The Guardian.
Oro för hybridinslag – men inget direkt militärt hot
Svenska och internationella bedömare ser inte skuggflottan som ett militärt hot i sig. Men flera källor varnar för att civila fartyg kan användas som plattformar för underrättelseinhämtning eller i hybridhändelser – till exempel i samband med sabotage mot kablar och annan kritisk infrastruktur.
Det gör att frågan har gått från att handla om oljetransporter till att bli en bredare säkerhetsutmaning för Östersjöländerna.
Fler fartyg, högre risk, längre konflikt
Den ryska skuggflottan fortsätter att växa som fenomen, och trafiken drabbar ett already sårbart innanhav. Så länge kriget pågår och sanktionerna består väntas trycket på Östersjön ligga kvar. För kuststaterna betyder det en vardag med fler riskfartyg, mer övervakning – och en svår balans mellan havsrätt och säkerhet.
