Mimmo Wiestål Fischetti
EU-länderna har enats om en kraftig åtstramning av hur unionen hanterar migration och asyl. Beslutet ger medlemsstaterna större möjligheter att skicka asylsökande till länder utanför EU för prövning och att upprätta särskilda ”returhubbar” för personer som fått avslag.
Reformpaketet kommer i ett läge där migrationsfrågan pressar regeringar politiskt och där höger- och ytterhögerpartier vinner mark i flera länder. Enligt Reuters ska förslagen nu förhandlas vidare med Europaparlamentet innan de kan bli lag, skriver Reuters.
Vad EU-länderna har sagt ja till
Vid ett möte i Bryssel den 8 december tog EU:s justitie- och inrikesministrar ställning för nya gemensamma regler på två huvudområden: asylprövning och återvändande. Enligt Reuters innebär det bland annat att:
- Asyl kan prövas utanför EU om den sökande bedöms kunna få skydd i ett ”säkert tredjeland”. Det öppnar för att medlemsstaterna inrättar mottagnings- och prövningscenter i länder utanför unionen.
- ”Returhubbar” får skapas i icke-EU-länder för att hålla och vidaretransportera personer som fått avslag på sin asylansökan. Financial Times beskriver detta som en modell som liknar tidigare amerikanska upplägg för snabbare deportationer.
- Gemensamma returregler skärps, bland annat med tydligare krav på att lämna EU och möjlighet till förvar om man inte samarbetar vid återvändande.
Ny lista över ”säkra länder”
En central del är en EU-gemensam lista över ursprungsländer som klassas som säkra. Asylansökningar därifrån ska i normalfallet snabbt kunna avslås, om inte särskilda skäl finns. Enligt Reuters och AP gäller listan bland annat Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien.
Tanken är att minska antalet långa processer och frigöra resurser i pressade system – men kritiker menar att listan riskerar att förenkla komplexa skyddsbehov.
Solidaritetspool ska dela bördan
Reformpaketet kopplas också till en ny ”solidaritetspool” som ska finansiera eller avlasta de länder som står för den största mottagningen, främst vid Medelhavet. Länder med lägre tryck kan antingen ta emot omplacerade asylsökande eller bidra ekonomiskt och praktiskt. AP uppger att poolen för 2026 omfattar omkring 430 miljoner euro.
Danmark har drivit på
Danmark, som just nu har EU-ordförandeskapet, har varit en av de tydligaste pådrivarna bakom de nya reglerna. Enligt Reuters har Köpenhamn länge argumenterat för att EU måste kunna flytta prövning och återvändande utanför unionen.
Den danska migrationsministern Rasmus Stoklund har samtidigt pekat på att människor dör på vägarna mot Europa och att smugglare tjänar stora pengar på dagens system – argument som regeringen använder för att motivera en stramare linje.
Splittring kvar – men majoritet vill gå vidare
Alla länder är inte nöjda. Reuters rapporterar att vissa, som Spanien, varnade för att reglerna blir för hårda, medan andra ansåg dem otillräckliga. Trots det landade ministerrådet i ett gemensamt förhandlingsmandat innan arbetet går in i vinterpaus.
Nästa steg är förhandlingar med Europaparlamentet, där flera grupper kräver starkare rättssäkerhetsgarantier och tydligare humanitära gränser.
Politisk bakgrund: migrationsfrågan driver opinion
Bakgrunden är ett växande tryck från väljare och en tydlig politisk förskjutning i Europa. AP beskriver reformerna som ett svar på att migration blivit en av de mest avgörande valfrågorna i många medlemsländer och att ytterhögern gjort starka resultat från Frankrike till Polen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tidigare sagt att en hårdare kontroll av irreguljär migration är viktig för att upprätthålla förtroendet för demokratin och för asylsystemet.
Kritik från människorättsorganisationer
Över 200 organisationer har protesterat mot delar av paketet, enligt Reuters. Amnesty International och andra menar att ”returhubbar” och prövning i tredjeländer riskerar att urholka rätten att söka asyl i Europa och att människor kan skickas till länder där skyddet i praktiken är svagt.
EU-länderna framhåller å sin sida att systemet behöver bli snabbare och mer förutsägbart – både för de som har rätt till skydd och för de som inte har det.
Det här betyder reformen framåt
Om ministerrådets linje går igenom i förhandlingarna kan EU få ett av de mest långtgående skiftena i migrationspolitiken sedan 2015 års flyktingkris. Kort sikt handlar det om att skapa nya avtal med tredjeländer och bygga juridiska ramar för prövning och återvändande utanför EU. Längre fram blir frågan hur väl den nya modellen klarar balansen mellan kontroll och rättssäkerhet – och om den faktiskt minskar trycket på Europas asylsystem.
