Mimmo Wiestål Fischetti
En majoritet av unga kvinnor vill inte göra värnplikt – trots att både killar och tjejer ska kallas in framöver. Siffror från Plikt- och prövningsverket visar tydliga skillnader mellan könen, där unga kvinnor i betydligt högre grad tackar nej till det militära försvaret.
”Skulle dö för mina vänner – men inte för mitt land”
Snart får alla som är födda 2008 hem sina mönstringsunderlag inför våren. På pappret är det jämställt: både män och kvinnor omfattas av plikten. Men långt ifrån alla unga kvinnor känner att värnplikten är för dem, skriver SVT Nyheter.
En av dem är 21-åriga Sara Modéer. När hon fyllde i sina uppgifter kändes det direkt fel.
– Jag skulle kunna dö för mina vänner och min familj, men inte för mitt land, säger hon.
Hon beskriver en klump i magen inför tanken på vapen och lång tid hemifrån.
– Jag funderade inte så mycket på varför utan det var mer ett ont i magen över att behöva hålla ett vapen. Och jobbigt att behöva vara borta så länge från familjen, säger hon, enligt SVT.
Statistiken: Stort glapp mellan unga män och kvinnor
Sju av tio unga kvinnor är negativt inställda till att göra värnplikt, enligt siffror som Plikt- och prövningsverket tagit fram utifrån mönstringsunderlagen för 2025. Totalt svarade 108 109 ungdomar på frågorna, och mönstret har varit liknande de senaste åren.
Bland unga män är motståndet betydligt lägre. Drygt fyra av tio unga män säger nej till värnplikten – och den andelen har minskat över tid, enligt myndighetens statistik.
”Den största klyftan går mellan könen”
Sten Widmalm, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, följer utvecklingen av försvarsviljan och ser ett tydligt mönster.
– Den största klyftan som vi ser är mellan könen, där är det i genomsnitt hälften så många kvinnor som ställer upp på det militära försvaret som männen, säger han till SVT.
Han menar att det inte finns stöd för att skillnaderna skulle vara biologiska.
– Jag har inte kunnat se någon undersökning som visat att det är en biologisk skillnad. Det har nog mycket att göra med hur vi fostras och vilken information och påverkan vi har vuxit upp med, säger Sten Widmalm.
När det svenska försvaret byggdes ned i början av 1990-talet blev frågan också en del av jämställdhetspolitiken, berättar han.
– När försvaret avvecklades i början på nittiotalet så blev det en jämställdhetsfråga vad man skulle göra med pengarna istället.
Rädda för att inte passa in
19-åriga Denice Sirén ser inte värnplikten som något dåligt i sig – men hon känner inte att hon skulle trivas i den miljön.
– Jag var jättenervös över att bli antagen för att det kändes inte som något jag ville göra. Jag blev inte kallad till mönstring, och det kändes väl skönt, säger hon, enligt SVT.
Känslan av att inte passa in i det militära är något hon delar med många andra unga kvinnor, menar hon.
Vill hjälpa – men utan vapen i handen
Både Denice Sirén och Sara Modéer beskriver en vilja att hjälpa till om något skulle hända – men inte genom att bära vapen.
– Det finns ju så många andra områden som man kan hjälpa till med som inte är att stå och skjuta, säger Denice Sirén.
Sara ser framför sig helt andra typer av uppgifter om Sverige skulle hamna i kris.
– Hjälpa till att laga mat, hjälpa skadade eller hitta sätt för folk att förflytta sig på ett tryggt sätt om de tvingas lämna sina hem, det hade jag velat hjälpa till med. Men jag hade inte velat vara med i våldet, säger Sara Modéer, skriver SVT.
Frågan om värnplikt handlar för många unga kvinnor alltså mindre om ovilja att bidra – och mer om hur, var och med vad de faktiskt kan tänka sig att ställa upp.
