August M
Tyskland planerar en omfattande utbyggnad av sina väpnade styrkor under det kommande decenniet, med målet att kraftigt öka både antalet aktiva soldater och reservister. Enligt myndigheter drivs satsningen av växande säkerhetsoro i Europa samt behovet av att åtgärda långvariga personalbrister inom militären.
För att stödja dessa mål har Berlin infört ett nytt system som ska bedöma om unga människor är villiga och kapabla att tjänstgöra.
Ambitiösa expansionsplaner
Enligt Express vill Tyskland öka storleken på sina reguljära väpnade styrkor från omkring 182 000 personer till cirka 260 000 fram till 2035. Samtidigt hoppas regeringen kunna utöka reservstyrkan från runt 140 000 till så många som 200 000.
Koalitionsregeringen säger att frivillig rekrytering är den föredragna vägen. Samtidigt har tjänstemän medgett att starkare åtgärder kan övervägas om antalet nyrekryteringar inte räcker till.
För att locka rekryter erbjuds olika incitament, bland annat en konkurrenskraftig månadslön på cirka 2 293 pund samt ekonomiskt stöd för praktiska förmåner, såsom att ta körkort efter ett års tjänstgöring.
Enkätbaserat tillvägagångssätt
Som en del av rekryteringssatsningen trädde en ny form av militärtjänst i kraft den 1 januari. Alla 18-åriga män är skyldiga att fylla i ett frågeformulär som ska mäta deras intresse för att gå med i Bundeswehr.
Formuläret innehåller frågor om tjänstgöringsvilja, fysisk och psykisk hälsa samt tillgänglighet. Även 18-åriga kvinnor kommer att få enkäten, men de är inte juridiskt skyldiga att svara.
Enligt uppgifter ska omkring 54 000 frågeformulär skickas ut varje månad. Underlåtenhet att fylla i enkäten kan leda till böter på upp till 800 pund.
Medicinska bedömningar
Efter att ha lämnat in formuläret kommer män att kallas till en läkarundersökning för att bedöma deras lämplighet för tjänstgöring, även om de anger att de inte är intresserade av att ta värvning.
De som svarar skrivs inte automatiskt in i militären. Myndigheterna betonar att processen syftar till att identifiera potentiella frivilliga snarare än att återinföra allmän värnplikt.
Regeringen har dock sagt att om den frivilliga rekryteringen visar sig otillräcklig kan personer väljas ut slumpmässigt för obligatorisk tjänstgöring – ett steg som beskrivs som en ”sista utväg”.
Säkerhetsoro
Tyskland avskaffade den obligatoriska värnplikten 2011, men det regionala säkerhetsläget har sedan dess förändrats. Militära ledare har varnat för att Ryssland kan utgöra ett direkt hot mot Nato inom de närmaste åren.
Natos generalsekreterare Mark Rutte och högt uppsatta tyska militärer har båda hänvisat till risken för framtida konflikter som skäl för att stärka det nationella försvaret. Liknande åtgärder för att stärka de väpnade styrkorna diskuteras eller genomförs även i andra europeiska länder.
Källor: Express
