Ida Hansson
Efter flera år där kriget i Ukraina hållit den ryska ekonomin under armarna genom massiva statliga satsningar, ser utvecklingen nu ut att gå in i ett betydligt kärvare läge.
Tillväxten mattas av, statsfinanserna pressas och hushåll samt företag står inför ökade skatter och högre kostnader.
Enligt analyser som redovisats av Moscow Times befinner sig Ryssland på väg bort från den fas som internt beskrivits som en ”kontrollerad inbromsning” – mot ett läge som allt mer liknar ren stagnation under 2026.
Tillväxten bromsar in – trots fortsatt krigsekonomi
Under 2023 och 2024 visade Ryssland relativt höga tillväxttal, delvis som en återhämtning efter chocken 2022 och delvis tack vare kraftigt ökade militära utgifter.
När dessa tillfälliga drivkrafter nu tappat kraft väntas BNP-tillväxten stanna runt en procent – både 2025 och 2026.
Statens utgifter fortsätter visserligen att öka i nominella termer. De federala utgifterna beräknas uppgå till över 44 biljoner rubel 2026.
Men justerat för inflation innebär det i praktiken ett stillastående, samtidigt som Rysslands centralbank håller styrräntan kvar kring 16 procent.
Räntenivån är avsedd att dämpa inflationen, men sker på bekostnad av investeringar, konsumtion och långsiktig tillväxt. Resultatet blir en tydlig målkonflikt där prisstabilitet prioriteras, medan ekonomin som helhet tappar fart.
Fallande intäkter – hushåll och företag får betala
Samtidigt har statens inkomster börjat svikta. Budgetintäkterna väntas bli lägre än planerat, något som bryter ett mönster från tidigare krigsår då intäkterna ofta överträffade prognoserna.
Särskilt tydlig är nedgången i olje- och gasintäkter. Lägre världsmarknadspriser och sanktioner har tvingat Ryssland att sälja sin olja med stora rabatter, vilket urholkar statsfinanserna ytterligare.
Som svar skärper staten skattepolitiken. Från årsskiftet höjs momsen från 20 till 22 procent, fler företag omfattas av momsplikt när omsättningsgränsen sänks kraftigt, och nya avgifter införs på bland annat elektronik och färdigvaror.
För hushåll och företag innebär det att krigets kostnader i allt högre grad flyttas över på dem.
Försvarsutgifterna låser fast ekonomin
Trots den ekonomiska inbromsningen finns det mycket begränsat utrymme att minska de militära utgifterna. Försvarsbudgeten ligger fortsatt på extremt höga nivåer och motsvarar enligt officiella uppgifter omkring sju procent av BNP – sannolikt mer när alla poster räknas in.
Så länge kriget fortsätter binds stora resurser upp i militär produktion.
Det ger begränsad effekt på levnadsstandard och civilt näringsliv, samtidigt som investeringar i innovation, infrastruktur och produktivitet får stå tillbaka.
En växande baksmälla efter krigsboomen
Sammantaget pekar utvecklingen mot en tydlig krigsekonomisk baksmälla.
Den tillväxt som drevs av statliga stimulanser och militär efterfrågan är till stor del förbrukad, medan kostnaderna nu blir allt mer synliga för både företag och privatpersoner.
Med fortsatt krig, svagare intäkter, höga räntor och stigande skatter går Ryssland mot ett år där ekonomin hålls vid liv – men utan tydliga förutsättningar för verklig återhämtning.
Källa: Moscow Times
