Farväl USA: EU vill inte längre vara beroende av amerikansk teknik

Europa tar under 2026 tydligare steg mot digital suveränitet och signalerar att det långvariga beroendet av amerikanska teknikleverantörer inte längre är politiskt eller ekonomiskt acceptabelt.

Ett nytt samråd från EU-kommissionen om öppen källkod markerar ett av de tydligaste stegen hittills i den riktningen och berör allt från molninfrastruktur till artificiell intelligens och uppkopplade fordon.

Initiativet speglar en växande oro i Bryssel över att Europas digitala grundvalar kontrolleras utanför unionen, vilket lämnar regeringar, företag och medborgare sårbara för yttre politiskt tryck och risker i leveranskedjorna.

Ett fyra veckor långt samråd med breda ambitioner

EU-kommissionen har inlett en fyra veckor lång inbjudan till synpunkter som pågår från den 6 januari till den 3 februari 2026 under rubriken ”Mot europeiska öppna digitala ekosystem”. Samrådet syftar till att samla in underlag om hur öppen källkod kan spela en central roll i att minska Europas beroende av teknikleverantörer utanför EU.

Enligt kommissionen fångas en stor del av det värde som skapas genom öppna källkodsprojekt i dag upp utanför EU, ofta av stora teknikbolag som drar nytta av skalfördelar, nätverkseffekter och privilegierad marknadstillgång. Europeiska utvecklare och företag möter däremot höga trösklar när de försöker kommersialisera eller införa sina lösningar i större skala.

Digitalt beroende som strategisk sårbarhet

Kommissionen beskriver frågan som mer än en ekonomisk obalans. Beroendet av utländska molnplattformar, AI-modeller och mjukvarustackar ses i allt högre grad som en strategisk svaghet som begränsar användarnas valfrihet, försvagar Europas konkurrenskraft och skapar säkerhetsrisker i både mjukvaru- och hårdvaruleveranskedjor.

Orobilden sträcker sig över ett brett spektrum av sektorer. Samrådet omfattar uttryckligen molntjänster, artificiell intelligens, cybersäkerhet, öppen hårdvara, internetinfrastruktur samt industriella områden som fordonsindustri och smarta fabriker.

Europas paradox kring öppen källkod

Europa är redan hemvist för en av världens största och mest aktiva open source-gemenskaper. En stor del av den globala digitala infrastrukturen, inklusive operativsystem och nätverksprogramvara, bygger i hög grad på arbete utfört av europeiska utvecklare.

Trots detta har styrkan inte omsatts i hållbara affärsmodeller eller bred användning inom offentlig sektor. När forskningsanslag tar slut får många projekt svårt att säkra långsiktig finansiering. Andra stängs ute från offentliga upphandlingar eller kan inte konkurrera med etablerade proprietära plattformar.

Kommissionen medger att finansiering av öppen källkod enbart via forskningsprogram inte har varit tillräckligt för att stödja långsiktig tillväxt eller industriell användning.

Från forskningsprojekt till livskraftiga ekosystem

Initiativet efterlyser en förskjutning mot mer hållbara stödsystem som hjälper open source-projekt att mogna till livskraftiga produkter och tjänster. Det omfattar styrningsmodeller, finansiering av underhåll, säkerhet i mjukvaruleveranskedjor samt bättre integration i verkliga tillämpningar.

Det läggs även vikt vid nya affärsmodeller för open source-företag och stiftelser, inklusive offentlig-privata partnerskap som kan bidra till att överbrygga klyftan mellan gemenskapsdriven utveckling och kommersiell bärkraft.

En del av en större suveränitetssatsning

Samrådet är tänkt att samverka med kommande lagstiftning, såsom Cloud and AI Development Act, som väntas ytterligare definiera Europas strategi för kritisk digital infrastruktur.

Sammantaget tyder dessa initiativ på att EU inte längre nöjer sig med stegvisa justeringar. Om satsningen leder till ett verkligt självständigt digitalt ekosystem eller bara omformar befintliga beroenden återstår att se, men riktningen är tydlig: Europa vill ha större kontroll över den teknik man är beroende av.

Källor: Europeiska unionen